Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser...

Forskning ur kvinnoregistret en etisk gråzon

Publicerat fredag 19 december 2014 kl 14.00
Tveksam registerforskning
(7:35 min)
Så säger lagen om behandling av känsliga personuppgifter. Foto: Sveriges Radio
1 av 3
Så säger lagen om behandling av känsliga personuppgifter. Foto: Sveriges Radio
Linn är en av de många kvinnor som blivit registrerade i kvinnoregistret. Foto: Bo Göran Bodin / Sveriges Radio
2 av 3
Linn är en av de många kvinnor som blivit registrerade i kvinnoregistret. Foto: Bo Göran Bodin / Sveriges Radio
Kvinnoregistret. Så säger lagen. Foto: Alexander Gagliano / Sveriges Radio
3 av 3
Kvinnoregistret. Så säger lagen. Foto: Alexander Gagliano / Sveriges Radio

Sveriges Radios avslöjande visar att Stockholmspolisen i tio års tid har registrerat tusentals kvinnor som anmält att de blivit misshandlade och hotade. Registret innehåller känsliga uppgifter och kränkande omdömen om kvinnorna. Det har också använts till forskning som saknar tillstånd och etikgodkännande. Rapporterna har presenterats i vetenskapliga tidskrifter.

Vetenskapsradions Ulrika Björkstén kommenterar.

Henrik Belfrage, professor i kriminologi, är medförfattare till vetenskapliga artiklar som tillkommit med hjälp av registret. Han menar att det mer handlar om kvalitetssäkring, och att ingen etisk prövning behövs.

Ulrika Björkstén, vad ska man tänka om det här? Kvalitetsäkring, säger forskaren Henrik Belfrage - behövs ingen etisk prövning då?

– Ja det stämmer att det gäller andra regler för kvalitetssäkring än för forskning, men det känns ju minst sagt som en etisk gråzon att hävda att detta inte är forskning. Forskarna har utvärderat olika checklistor som används för att göra riskbedömningar för kvinnor, och resultaten har alltså publicerats i vetenskapliga tidskrifter. När jag har pratat med etiker och jurister om hur man som forskare och lärosäte bör hantera den här typen av registerforskning så handlar det egentligen om tre steg som man ska gå igenom innan man drar igång ett forskningsprojekt, säger Ulrika Björkstén.

Vilka steg är det?

– Dels ska man ha medgivande från dem man forskar på att deras uppgifter används i forskning. Det är ju inte fallet här, kvinnorna visste inte att de ingick i en studie.

– Sedan ska forskningen godkännas av en etikprövningsnämnden. I det här fallet finns ett sådant godkännande från 2012, men det är alltså flera år efter att forskningen påbörjats och till och med publicerats och etiska tillstånd gäller inte retroaktivt, så det täcker alltså inte in den forskning som gjorts tidigare.

– Och även om man får ett godkännande i etikprövningen så krävs det också juridiskt att datainspektionen godkänt att man använder registeruppgifter. Det är lärosätets ansvar att söka tillstånd hos datainspektionen. Och det gäller alltså även om registret man använder, från början har tillstånd, vilket ju Sveriges Radios granskning har visat att det här polisregistret dessutom inte har.

Hur vanligt är det med forskning på register, är det en stor fråga i forskarvärlden?

– Det som är intressant är ju att den här frågan har diskuterats väldigt mycket på sista tiden. Svenska myndigheter är bra på att ha register och där finns stora möjligheter till forskning, inte minst inom medicinen. Men eftersom reglerna säger att man bara får använda register till forskning om de som ingår i registret gett sitt specifika medgivande till att ingå i ett viss forskningsprojekt så kan man inte använda uppgifterna i efterhand, om man kommer på nya saker man vill forska om.

– Det här blev det mycket diskussion om när ett stort medicinskt registerbaserat forskningsprojekt stoppades av datainspektion för några år sedan. Det ledde till att man tillsatte en utredning som Bengt Westerberg ledde och som blev klar i somras. Slutsatsen där är bland annat att det ska räcka om de som ingår i registret har gett ett allmänt godkännande till att deras uppgifter och till exempel medicinska prover används i forskning. Tanken är alltså att man inte ska behöva gokänna exakt vilken forskning det ska bli, utan hålla dörren öppen för framtida forskningsuppslag. Hittills har man löst det med att göra undantag för vissa medicinska register, men framöver kan vi kanske vänta oss en lagändring.

Men det här ligger fortfarande långt ifrån forskningen på kvinnorna i Södertörnspolisens register?

– Ja visst, där har det ju tydligen inte funnits något medgivande alls.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".