Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser...

Asteroidresa ska sätta Sverige på rymdkartan

Publicerat fredag 30 januari 2015 kl 14.00
Efter kometexpedition kommer asteroidresa
(6:47 min)
Den tänkta mikrorymdfarkosten som skulle åka till den metalliska asteroiden 16 Psyche. Illustration: Privat
1 av 4
Den tänkta mikrorymdfarkosten som skulle åka till den metalliska asteroiden 16 Psyche. Illustration: Privat
Porträtt Jan-Erik Wahlund, rymdforskare vid IRF
2 av 4
Jan-Erik Wahlund, rymdforskare vid IRF, drömmer om att sätta Sverige på rymdkartan genom en rymdexpedition till en metallrik asteroid. Foto: Petra Olsson
Studier av magnetfälten hos den här meteoriten har gett forskarna ledtrådar om utvecklingen av planetkropparna i vårt solsystem. Foto: Natural History Museum
3 av 4
Studier av magnetfälten hos den här meteoriten har gett forskarna ledtrådar om utvecklingen av planetkropparna i vårt solsystem. Foto: Natural History Museum
En modell över Rosettafarkosten hänger inne i IRF:s labb i Uppsala.
4 av 4
En modell över Rosettafarkosten hänger inne i IRF:s labb i Uppsala. Foto: Petra Olsson/SR

På det statliga Institutet för rymdfysik IRF i Uppsala pågår flera tungrodda rymdprojekt samtidigt. Forskare har till exempel tagit fram olika mätinstrument till ESA:s Rosettaprojekt. Men det finns också lite mer lättviktiga projekt som bara väntar på att bli verklighet. Exempelvis ett svenskt rymdprojekt som skulle kunna bidra till att bana väg för framtida gruvutvinning i rymden.

Vetenskapsradion har träffat Jan-Erik Wahlund vid IRF som drömmer om få dra igång en rymdresa till en asteroid. När vi träffade honom så arbetade han och hans kollegor med ett i högsta grad verkligt projekt. De har precis påbörjat arbetet med att sätta ihop instrument till den Europeiska rymdstyrelsens (ESA) projekt med att skicka en expedition till Jupiter.

Expeditionen har kommit in i en intensiv fas, och Jan-Erik Wahlund har precis fått veta att den Europeiska rymdstyrelsen, ESA, har gjort ändringar i nästa möte.

I ett så här stort internationellt projekt ändras hela tiden planerna, berättar Jan-Erik Wahlund, forskare på Institutet för rymdfysik, IRF.

Han och hans kollegor håller i delar av projektet, och de har precis påbörjat arbetet med att bygga instrumenten som ska vara med på farkosten.

– Vi ska ju titta på den elektriska aktivitetens strömmar i de här undervattensoceanerna bland annat, som finns hos de här galileiska månarna, framför allt ganymedes men även Europa och Callisto och även hur rymdomgivningarna påverkar deras tunna atmosfär och de här undervattenshaven. Så det är spännande som tusan.

År 2030 är det tänkt att ESA:s farkost ska nå Jupiter. Men det som det mesta av Europas rymdverksamhet länge kretsat kring, både på ESA och IRF, är arbetet med rymdfarkosten Rosetta.

Rosetta kom ju ikapp kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko i augusti förra året. I november lyckades farkosten sänka ner sin landare på kometens yta.

Nere på labbet hänger en modell över den vid det här laget smått ikoniska farkosten.

– Här har vi en modell av Rosetta.

Flera av de mätinstrument som är ombord har byggts inne på det här labbet.

Det här arbetet med Rosetta, det har ju pågått i flera år nu, så det är inte så konstigt att modellen där inne på labbet börjar bli lite dammig.

Själva Rosettaprojektet samlar ju knappast damm men det gör däremot ett annat projekt.

Det saknas nämligen pengar, närmare bestämt 350 miljoner kronor för att den här lite mer lättviktiga rymdexpeditionen ska kunna bli verklighet.

Jan-Erik Wahlund plockar fram förslaget som heter "Metall" bland pärmarna inne i bokhyllan på sitt kontor.

– Metall heter det, här har vi den, studien, det är den första mikrorymdfarkosten, den väger ganska lite den här rymdfarkosten, ungefär 200 kilo, och det är ganska lite i rymdfarkostsammanhang.

Den är lika stor som ditt kontorsrum eller?

– Så den skulle man kunna få in i mitt kyffe då ja.

Den här idén togs fram i samband med att svenska rymdstyrelsen efterlyste nya projektförslag för ett par år sedan. Och "Metall" och tre andra förslag valdes ut för att gå vidare till industristudier.

Under ett års tid tittade forskare tillsammans med svenska industriföretag på hur det skulle kunna genomföras. Tanken är nämligen att för första gången skicka en rymdfarkost till en speciell typ av metallisk asteroid.

Det finns många olika typer av asteroider, en del av dem består av sten, andra av is, och andra av metall som järn och kobolt. Och en del av de här metallrika asteroiderna de har så mycket metall i sig att de består nästan helt av metaller.

Och den asteroid som den här svenska expeditionen skulle vilja nå fram till det är speciellt en av de här metallrika asteroiderna. Den heter 16 Psyche, och ligger lite längre ut i det här huvudsakliga bältet av asteroider, närmare Jupiter, och består av nästan rent järn, nickel och kobolt, tror man.

– Så det är väldigt tunga ämnen så man har sett hur den här asteroiden stör andra asteroiders banor därför att den är så massiv och så tung. Och därmed så tyckte vi att, nej, vi ska visa att Sverige kan göra interplanetära färder. Vi kan göra små rymdfarkoster och vi kan göra dem billiga.

Frågan är då vad poängen är med att åka till en asteroid när vi precis har lyckats ta oss till en komet. Jan-Erik Wahlund förklarar att det handlar om två helt olika saker. Rosettaprojektet gick bland annat ut på att försöka komma ikapp en komet, vilket är svårt bara det eftersom de kommer in från det yttre solsystemet i en väldig fart.

Asteroiderna rör sig mer i bana kring solen så det är lättare att komma ut till en asteroid. Och de mätningar som har gjorts på Rosettakometen har till exempel visat att det inte finns några metaller där.

– Tänk dig då en järnklump på 200 kilometers diameter med ett stort utbrett magnetfält runt sig som man åker förbi, det är en helt annan grej, med kanske järnfilsspån på ytan.

Tankarna förs onekligen till gruvdrift ute i rymden. Och en av ambitionerna med en sådan här asteroidexpedition är att den på sikt kan bidra till framtida metallutvinning på sådana här asteroider.

– Ja, vet man vad som är där, att det kanske finns 99 procent järn och nickel i vissa asteorider då är det en resurs för framtiden. Sverige har av tradition varit en gruvnation. Tänk dig då att ta in en sådan här asteroid, försöka få den i omloppsbana eller så låter man den vara där den är och startar gruvdrift där. Det ger världsbehovet av de här metallerna för flera tusen år framåt.

En annan förhoppning med projektet Metall, det är att fler ska få upp ögonen för att Sverige faktiskt är en rymdnation att räkna med.

– Det behövs bara ett beslut av rymdstyrelsen eller regeringen, så gör vi det. Studien har visat vilken kostnad det blir, att det är görligt, att Sverige kan göra det. Vi har tekniken.

Och det går faktiskt att ana en viss frustration över att det här projektet än så länge bara ligger och väntar på bättre tider. Utanför Jan-Erik Wahlunds kontorsrum i Uppsala yr snön.

– Istället för att bygga en arena här för 350 miljoner kronor som man gör här i Uppsala så kan faktiskt Uppsala själv beställa projektet och åka till en metallisk asteroid. Vore inte det coolt?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".