Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser...

Ny metod gör växter tåligare

Publicerat fredag 6 februari 2015 kl 14.00
Genmodifierade plantor bevarar fukt
(4:29 min)
Gröna blad på tomatplantor
1 av 3
Tomatplantor är en av de växtarter som den nya metoden har testats på. Foto: Sara Sällström/SR
Christina Dixelius. Foto: Sara Sällström, Sveriges Radio.
2 av 3
Christina Dixelius. Foto: Sara Sällström, Sveriges Radio.
Så här ser backtrav ut. Foto: Wassim Chehab/Rice University
3 av 3
Så här ser backtrav ut. Foto: Wassim Chehab/Rice University

Ett nytt sätt att göra växter mer tåliga mot torka kan ha upptäckts av forskare från USA och Israel. De har tagit fram genmodifierade plantor av tomat och backtrav.

Forskarna har nämligen kommit på ett sätt att få växterna att stänga sina klyvöppningar - nästan som på kommando.

Stora, runda, små, platta, hjärtformade och avlånga. Här i ett av SLU:s växthus i Uppsala spirar det av blad i alla möjliga former och storlekar. Om bara bladens klyvöppningar varit stora nog att få syn på utan någon form av förstoring, hade de synts som en massa små gapande hål i allt det gröna.

Klyvöppningarna är en massa små hål som växten andas igenom. Men växter brukar också stänga klyvöppningarna när de inte vill att det ska dunsta ut vatten.

Och det är den funktionen som forskarna från USA och Israel nu har använt sig av för att skapa genmodifierade växer som kan göras mer tåliga mot torka.

För i vanliga fall styrs klyvöppningarna av ett växthormon som växterna själva producerar, och som heter abskissinsyra. Men de genmodifierade växterna reagerar också på ett ämne som finns i ett vanligt medel mot svampangrepp.

När växterna behandlas med det ämnet kan man få dem att stänga klyvöppningarna tidigare än vad som skulle vara naturligt inför en torrperiod. Då klarar de torkan bättre.

Det här är dessutom ett bättre alternativ än att ge dem mer av deras eget växthormon, säger Christina Dixelius.

– Människor blir inte heller glada om hormonbalansen störs, säger hon som en jämförelse.

Christina Dixelius menar att det behövs försök även utomhus för att se om det här verkligen är en metod som går att använda utanför den växthusmiljö där försöken har gjorts hittills. Om det då visar sig fungera bra kan hon tänka sig en framtida användning av vissa grödor i väldigt torra områden.

– Och det är någonting som är viktigt, för vatten börjar vi få knappt om i världen och det är många grödor som lider av torka.

Samtidigt som de här första försöken ger förhoppningar om att kunna odla grödor som klarar av torka och vattenbrist extra bra, är också genmodifierade växter något som väcker mycket diskussion och debatt. En risk skulle till exempel vara om de ändrade generna sprider sig i naturen utanför odlingarna. Och frågan är hur det i så fall skulle påverka omgivningen?

Det här ingår i det som skulle behöva undersökas noga i eventuella fortsatta försök, säger Christina Dixelius. Men själv menar hon att risken för spridning i det här fallet borde vara liten, eftersom de förändrade generna bara ska kunna aktiveras när man ger det ämne till växterna som gör att klyvöppningarna stängs.

– Tar man bort de här behandlingarna finns det ju ingen fördel för växterna att ha de här generna. Det är ju det som diskuteras. Och växter och andra organismer bär ogärna på egenskaper som man inte har nytta av.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".