Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser...

Stort genomslag för genteknisk kniv

Publicerat fredag 13 februari 2015 kl 13.00
Mycket liten kniv gör global succé
(5:07 min)
Genomskinliga lådor ihopkopplade med sladdar.
1 av 2
I lådorna med startkablar sätts strömmen på för att de negativt laddade dna-bitarna ska vandra mot pluspolen. Så ska genen för Cas9 hittas. Foto: Annika Östman/SR
Lina Amlinger använder CRISPR för att förstå bakteriers beteende. Foto. Annika Östman/SR
2 av 2
Lina Amlinger använder CRISPR för att förstå bakteriers beteende. Foto. Annika Östman/SR

I veckan har vi berättat om Emmanuelle Charpentiers upptäckt som nu har fått spridning i världen. Det handlar om den målsökande gentekniska kniven CRISPR/Cas 9 som är enkel, snabb och effektiv när forskare vill förändra gener i allt från mänskliga celler till växter och träd. Men hur enkelt är det egentligen? Vår medicinreporter tittade in i ett av alla labb där CRISPR/Cas 9 nu används.

Doktoranden Lina Amlinger står vid labbänken på mikrobiologiska laboratoriet och förbereder dagens arbete. Hennes intresse är främst att förstå själva CRISPR - det som är förkortningen för bakteriernas immunförsvar. Det är det system som bakterierna använder när de bland annat behöver försvara sig mot virus.

I det här försvarssystemet har forskaren Emmanuelle Charpentier i Umeå hittat grunden för ett gentekniskt verktyg, en slags målsökande supereffektiv kniv. CRISPR används som en slags adresslappar för vart kniven ska och själva kniven, enzymet Cas 9, jobbar Viktor Törnblom med på bänken intill. Här försöker han ta fram genen som sedan ska kunna uttrycka Cas 9. Det han jobbar med ser ut som en genomskinlig matlåda med två startkablar på  - en röd och en svart. Och där gener ligger på rad.

Forskaren Magnus Lundgren förklarar hur man törs förutsätta att en student ska kunna testa en svår tarmparasit Giardia, som inte tidigare har kunnat genförändrats på det här sättet. Det handlar om att Viktor här vid sin genomskinliga matlåda alltså ska få fram genen för Cas 9, för att i nästa led skapa enzymet  Cas 9,  som tillsammans med två enkelsträngade RNA sedan byggs i en plasmid, en mindre DNA-bit. Så skapas den molekylära schweizerkniv som kan genförändra. Och sedan låta den ta sig in i parasiten Giardia och påbörja genförändringen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".