Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser...

Bubblig solbränslekonferens

Publicerat fredag 1 maj 2015 kl 13.00
Det bubblar bland vätgasforskarna
(3:07 min)
På scen står en man och talar med en stor projektorskärm bakom sig.
En av talarna på konferensen var professor David Nocera som höll en populärvetenskaplig föreläsning.

I veckan pågick en stor internationell forskarkonferens om solbränsle. Vetenskapsradions Tobias Abrahamsson var på plats. 

Varför kallas det egentligen solbränsle?

– Det handlar om att de som forskar om det här de är intresserade av att se: hur fungerar fotosyntesen i naturen och hur kan vi använda solens energi direkt för att göra bränsle? Det handlar om att göra en snabb väg från solens energi till bränsle till oss.


Det här är första stora konferensen om solbränsle - hur kommer det sig?

– Detta var den första internationella konferensen som samlade både kemister och biologer som jobbar med detta, det är två spår mot solbränsle. Och att den kommer nu det beror nog på att det här området har exploderat de senaste fem åren så det är mycket ny forskning som kommer ut.

Hur var stämningen?

– Jag tyckte den var väldigt bubblig. I kafferasterna var det mycket samtal som lät i stil med: "åh! Har ni lyckats med det här steget så effektivt? Kom och titta på vår affisch där vi jobbar med steg två, så kan vi jämföra!" Och också samtal som gick ut på att: "jag har läst din artikel, vad kul att äntligen träffas och ta en kopp kaffe och prata!" 

Entusiasm alltså, men vilka är problemen?

– Det finns två spår mot det här solbränslet kan man säga, det ena är ett biologiskt spår där man försöker använda levande varelser till att göra bränsle till oss. Det andra är med konstgjorda material där man försöker efterlikna naturen men med ämnen skapade av oss människor.

Och det finns olika utmaningar för de biologiska systemen de är inte lika effektiva, medan de konstgjorda slits ut. De konstgjorda molekylerna de klarar av att göra vätgas i ett kanske tio sekunder, även om vissa håller längre, men sen slits de ut och slutar fungera.

Vi vill ju komma dit att vi kan ha dem i ett par år i alla fall.

Och när blir det?

– De jag frågat menar att vi kommer ha system i laboratoriet som håller ordentligt inom fem år ungefär. När det kommer ut till oss är också en fråga om infrastrukturen, hur vi sätter upp detta. Det som skulle kunna vara möjligt är till exempel att producera bränsle på plats där det ska användas, så att mackar har fotosyntes igång. Då slipper vi frakta runt bränsle. Och ska vi ha vätgas handlar det om att sätta in sådana pumpar till att tanka bilarna med, till exempel.

Mer om solbränsle kan du se i detta föredrag med professor David Nocera, som var en av talarna på konferensen. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".