Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser...

Häxring ska avslöja svampars parasex

Publicerat fredag 4 september 2015 kl 13.27
Tredje alternativ i svamparnas sängkammare
(5:55 min)
Masterstudenten Markus Hiltunen sitter i skräddarställning i gräset vid en häxring, med frystorkade nejlikbroskskivlingar i handen. Foto: Michaela Lundell/SR
1 av 3
Markus Hiltunen, masterstudent i biologi vid Uppsala universitet, invid en av de vid tillfället ganska intorkade häxringar där han samlat fruktkroppar till sitt försök att visa på parasexualitet i naturen. Foto: Michaela Lundell/SR
En ring av svampar
2 av 3
En sådan här ring av svampar, en så kallad häxring, kan kanske hjälpa forskarna att bevisa svampars parasexualitet i naturen. Foto: W.J.Pilsak CCBY-SA 3.0.
Markus Hiltunens handflata, med en frystorkad fruktkropp av nejlikbroskskivling i. Foto: Michaela Lundell/SR
3 av 3
Markus Hiltunen frystorkar de insamlade exemplaren och undersöker sedan deras arvsmassa i jakten på parasexuella händelser i svampens mycel. Foto: Michaela Lundell/SR

Nu hoppas svenska forskare för första gången få bevis för att svampar är parasexuella även i naturen.

– Det har påpekats flera gånger i litteraturen att det är sannolikt att det sker, men man vet inte riktigt, för man har inte kunnat testa det på något bra sätt, säger Markus Hiltunen, masterstudent vid evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala.

Vi står på en gräsmatta i Ulleråker. Här, i marken under våra fötter, kanske det sker som han vill hitta bevis för.

Det rör sig om svamparnas kärleksliv, eller snarare, deras fiffiga alternativ till kärleksliv. Varken sex, eller vegetativ förökning, utan parasex. Det är något man sett hos mögelsvampar inne på laboratorier, men som ingen hittills kunnat visa ute i naturen.

Svampar kan ha parasex tack vare att de har två cellkärnor i varje cell, med enkel kromosomuppsättning, istället för en cellkärna med dubbel kromosomuppsättning, som vi människor har, liksom alla andra djur och nästan alla växter.

– Eftersom svampar har två separata cellkärnor i varje cell kan man tänka sig att de cellkärnorna interagerar på vissa sätt eller till och med konkurrerar. Och just det här fenomenet parasexualitet är när de två cellkärnorna går ihop och bildar en så kallad diploid cellkärna, som har alltså två uppsättningar av varje kromosom, säger Markus Hiltunen.

Svampen har alltså så att säga sex med sig själv: cellkärnorna smälter ihop och generna blandas om. Vissa delar av arvsmassan slängs ut, medan andra blir kvar och kopieras, och sedan delar kärnan upp sig på två igen. På det här sättet lyckas svampen få genetisk variation, utan att behöva söka upp någon partner att para sig med.

Men om det här är något som bara händer i kontrollerad labbmiljö, eller om det också sker hos svampar i naturen, är det alltså ännu ingen som säkert vet. 

Men för ett tag sedan fick en av Markus Hiltunens handledare, professor Hanna Johannesson vid Institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet, snilleblixten att använda häxringar för att försöka visa det här, ni vet sådana där ringar av svamp som ofta finns i gräsmattor.

Trots att en häxring kan ha dussintals svampar, består den bara av en enda individ. För det vi i dagligt tal kallar svampar är egentligen bara svampens fruktkroppar.

Resten av organismen finns under jord. Den lever där som ett nät av fina trådar, ett mycel. En häxring är alltså ett ringformat mycel, som bildar fruktkroppar ovan jord. Mycelet grodde en gång från en spor som föll ner i gräset i mitten av ringen och det växer koncentriskt utåt och dör av allt eftersom i sina gamla delar. 

På så vis blir den en perfekt evolutionsbiologisk experimentuppställning. Genom att undersöka fruktkroppar som växer upp från olika delar av ringen och avläsa deras DNA, kan Markus Hiltunen se vad som hänt med svampen över tid.

– Eftersom de växer väldigt regelbundet, så kan man undersöka de olika delarna av ringen för att se om det någonstans längs vägen som den har vuxit ut har förekommit en sådan här parasexuell händelse, där de två kärnorna har utbytt material.

– Om man sekvenserar DNA från olika delar av ringen, och då ser att det skiljer i någon del, från alla andra delar, då är det något lurt. Då skulle man kunna tänka sig att det har varit till exempel en parasexuell händelse, säger Markus Hiltunen.

Markus visar mig en av häxringarna, där han samlat in fruktkroppar av svampen nejlikbroskskivling nu under sommaren.

– Det optimala för oss är väldigt stora ringar, med väldigt mycket fruktkroppar i alla väderstreck. Ju större ringen är, desto längre har den uppenbarligen funnits, och då tänker vi oss att den har haft längre tid på sig för en parasexuell händelse att ha inträffat.

– Jag har hittat två stycken ganska stora ringar, en 3,8 meter i diameter och den andra 4,2 meter i diameter, och dem har jag plockat från i alla väderstreck och har stora förhoppningar om, säger Markus Hiltunen.

De små frystorkade fruktkropparna som ligger i Markus Hiltunens provrör är spröda och fjäderlätta. Deras cellkärnor bär på hemligheten om vad som skett under jord, har mycelet ägnat sig åt parasexualitet eller inte?

– Vi tänker oss att det sker hos alla svampar mer eller mindre. Och att man kan visa det just i nejlikbroskskivlingen eftersom den växer på ett så regelbundet sätt. Samtidigt är det här någonting som mykologer har letat efter i nästan femtio år sedan man upptäckte det för första gången på labbet. Och den som väl hittar det sedan i slutändan kommer att bli känd, säger Markus Hiltunen.

Vad är drömläget för dig om några månader?
– Det är att med starka bevis kunna beskriva parasexualitet i naturen hos min organism nejlikbroskskivlingen.

– Men om jag inte hittar det, så betyder det absolut inte att det inte förekommer, utan då är det bara att söka ännu noggrannare, säger Markus Hiltunen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".