Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser...

Utredning av morfinplåster efter larm?

Publicerat fredag 2 december 2016 kl 15.17
Ulla: Med morfinplåster blev Arne personlighetsförändrad till det sämre
(7:01 min)
Ulla Brännerud i Stockholm med maken Arnes porträtt
1 av 3
Ulla Brännerud i Stockholm med maken Arnes porträtt. Han dog 2014. Foto: Johan Bergendorff / SR
Yngve Gustafson. Foto: Agneta Johansson/Sveriges Radio
2 av 3
Prof. Yngve Gustafson. Foto: Agneta Johansson/Sveriges Radio
Prof. Mikael Hoffmann, chef NEPI
3 av 3
Prof. Mikael Hoffmann, chef NEPI Foto: Lotta Myhrén/Sveriges Radio

Vetenskapsradions rapportering att användningen av starka smärtstillande plåster till äldre har ökat – och geriatrikprofessorns varningar för allvarliga biverkningar – har väckt starka reaktioner. Äldreläkare som hört av sig anser att larmet är dåligt underbyggt. Vår globala hälskorrespondent reder ut.

– Han hade varit sjuk i tio år. Han hade haft sex hjärtinfarkter och var opererad sex gånger i hjärtat. Han fick små proppar och hade KOL och vaskulär demens, berättar 82-åriga Ulla Brännerud om sin man Arne.

Arne var rejält sjuk under de tio år Ulla Brännerud skötte honom hemma i Bagarmossen i Stockholm.

När Arne senare drabbades av magcancer fick han vård på ett hospice.

Det var underbart för dem båda. Det blev en avlastning för Ulla som var dödstrött och Arne fick bada med levande ljus och trokadero i champagneglas.

Men Arne var för frisk för att stanna där mer än en månad, och flyttades därför till ett nyöppnat äldreboende. Där var det stor personalomsättning och dåliga rutiner, enligt Ulla Brännerud.

Arne fick stora sår på armarna och hela tiden sattes nya smärtstillande plåster på hans rygg.

– Han fick mycket morfinplåster. Han blev mycket mer frånvarande och svårkontaktbar, mer ångestfylld och orolig. Han ville vare sig äta eller dricka och blev personlighetsförändrad till det sämre. Han ramlade hela tiden efter det här, berättar Ulla Brännerud.

Förstod du vad det kunde bero på?

– Nej det förstod inte jag. Det borde jag ha gjort, det var ju korkat. Först efteråt har jag förstått. Jag trodde att han var gammal och var så här dålig.

– Jag har en känsla att de där morfinplåstren satte man på för att man hade ont om personal och så var man av med honom en stund när han fått morfinplåster. Det var ju oerhört mycket enklare för dem, säger Ulla Brännerud.

De biverkningar Ulla beskriver att Arne hade är vanliga och kända för morfinliknande preparat oavsett om de ges som tabletter eller plåster. Detta måste alltid vägas mot att ingen mår bra av att ha väldigt ont.

Men att Ulla Brännerud känner sig säker på att morfinplåstren inte var bra för Arne beror på att hon kan jämföra hur han betedde sig när hon hade honom hemma och under månaden på hospice då han inte fick plåster. När hans sista önskan i livet uppfylldes under tre veckor på lantstället fick han morfinsprutor vid behov.

– Arnes högsta önskan är att åka till Öland. Så vi får åka till Öland och det är fantastiskt. Där tillbringar han sina tre sista veckor utan morfinplåster och då ser man skillnaden. Det blir en annan person. Arne kommer tillbaks igen, vi pratar och skrattar och vi har en väldigt trevlig tid tillsammans. Vi hade det så roligt så det är inte sant, berättar Ulla Brännerud.

Ulla Brännerud gjorde en anmälan till IVO, Inspektionen för vård och omsorg, kring den vanvård hon ansåg att Arne fått. Men anmälan ledde ingen vart.

Totalt finns tre anmälningar till IVO under senare år som berör just smärtstillande morfinplåster. I ett fall stals plåster av personal, och i två fall för att personalen inte hade koll på morfinstyrkan eller när de skulle bytas så att patienter fick för höga doser.

Fördelen med morfinliknande plåster, som sätts på ryggen på en patient, är att de ger en jämn smärtlindring under flera dagar genom huden in i blodet. Dessutom kan man ju inte glömma att ta dem som med tabletter.

En plåstersort som heter Norspan med aktiva substansen Buprenorfin har ökat med 744 procent mellan år 2006-2015, men från en låg nivå eftersom de var nya för tio år sedan.

Även användningen av en annan starkare sort, fentanylplåster, har ökat till äldre. Sammanlagt behandlades mer än 30 000 personer över 80 år förra året med smärtlindrande plåster.

Enligt Mikael Hoffman som är chef på stiftelsen NEPI med riksdagens uppgift att göra läkemedelsuppföljning har däremot inte morfinläkemedel generellt ökat till äldre under senare år. Däremot har plåstren ersatt andra mediciner som hade många biverkningar. Hans bild är dock att plåstren är starkare och eventuellt mer beroendeframkallande än tidigare mediciner.

– Jag tror inte att det är nån som förespråkar den här nivån på plåsterbehandling av äldre, utan vi har en hemläxa att göra, säger Mikael Hoffman.

Smärtlindringen hos äldre bör oftare än idag ske med hjälp av sjukgymnastik och god omvårdnad i stället för läkemedel, anser Mikael Hoffmann och får medhåll av en känd geriatrikprofessor på Umeå universitet.

Yngve Gustafson har fått hundratals samtal efter sin medverkan i tv-serien "Sveriges bästa äldreboende" och "Sveriges bästa hemtjänst" från oroliga anhöriga kring att dementa avlidit efter någon vecka med morfinplåster.

Samma bild har också telefonrådgivare på patientorganisationen Demensförbundet. Det är det som fått Yngve Gustafson att nu slå larm i Vetenskapsradion.

– Det är en behandling som har ökat enormt till människor med demenssjukdom med syftet i många fall att lindra smärta. Men användningen har gått över så att man nästa kan börja prata om aktiv dödshjälp. Att man avlivar människor med demenssjukdom för att man kanske tycker att det är billigast och bäst att bli av med dem, anser Yngve Gustafsson.

Men självklart har också Yngve Gustafsons läkarkollegor reagerat på ett så starkt uttalande.

Hans påstående att dementa möjligen har avlidit i förtid av morfinplåsterbehandling är inte belagt i någon vetenskaplig studie.

Läkemedelsverket har heller inte sett en ökning under senare år av antalet anmälda biverkningar för morfinplåster till äldre. Johan Fastbom som är professor i läkemedelsbehandling av äldre vid Karolinska insititutet och utredare på Socialstyrelsen anser att rätt använda ger morfinplåstren en bra smärtlindring för dementa med kroniska smärtor.

– Mig veterligt finns det inga studier som visar att de här plåstren skulle vara farliga att använda. Då skulle de ju inte finnas på marknaden i dag, säger Johan Fastbolm.

Johan Fastbom påpekar dock att Norspan och fentanylplåster måste ges i rätt dos och inte användas längre än nödvändigt.

På den punkten tror han att det ibland brister i äldrevården och att många biverkningar inte rapporteras in till Läkemedelsverket för att dementa inte själva kan ge uttryck fullt ut för hur de mår. Detta gör smärtutredningar svårare bland de patienterna.

Johan Fastbom anser att Socialstyrelsen nu bör starta en utredning och följa upp den oro anhöriga till dementa ger uttryck för kring morfinplåsterbehandling.

– Jag tycker det vore värt att titta närmare på hur det har sett ut de senaste åren och titta på vilka doser av olika smärtstillande medel som de äldre får.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".