Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Aktualitetsmagasin med livsåskådningsperspektiv - hur religioner påverkar livet och politiken.

SAMMANSTÄLLNING AV UNDERSÖKNINGEN

Publicerat fredag 4 juni 2010 kl 14.04

Så här gjorde vi undersökningen:

Enkäten sändes ut till 4712 grundskolor. Av dessa svarade 1397, vilket motsvarar 29 procent. Det betyder att resultatet inte är statistiskt säkerhetsställt och att generella slutsatser inte kan dras. Ändå kan man i materialet se vissa tendenser, inte minst då frisvaren vägs in.

Här kan du läsa en sammanställning av svaren och i länken finns resultaten i diagramform:



Människor och tros undersökning - e
n sammanställning

På frågan "Var firar ni sommaravslutningar?" är svaret att det är lika vanligt med avslutningar i kyrkan som i annan lokal.

På frågan "Vad har avgjort platsen" säger en stor majoritet att det är traditionen som har avgjort. Lokalens storlek och avstånd från skolan är också viktiga faktorer, liksom vädret. Endast en mindre del av skolorna anger att hänsyn till elever med annan livsåskådning har spelat in. Ett fåtal har angett att skilsmässan mellan staten och Svenska kyrkan spelat en roll.

På frågan "Vad sjunger ni på sommaravslutningen?" svarar en mycket stor majoritet att de sjunger "Den blomstertid nu kommer", oavsett om man håller avslutningen i skolans lokaler eller en i en kyrka.

Eftersom verser 2 och 3 i psalmen gör en tydlig mellan naturen och Guds skapelse är frågan "Hur många verser sjunger ni?" relevant. Vanligast är att man sjunger de två första verserna.

På frågan "Vem leder sommaravslutningen?" svarar 975 av 1217 att den leds av skolans rektor. 240 anger att den leds av en präst och 19 anger att den leds av "annan religiös" ledare, som kan vara en diakon, ungdomsledare eller körledare från kyrkan. En skola har uppgett att den använt en imam.

Många skolor har bett prästerna att tona ner det religiösa budskapet. Ofta handlar det om att ta bort bön och välsignelse men att behålla psalmer som uppfattas som mindre religiösa. Ibland har dialogen mellan präst och rektor varit dålig, men i många fall verkar det funnits en förståelse från kyrkans sida att kraftigt reducera det religiösa inslagen. Många skolor betonar också att avslutningen inte är eller bör vara en religiös ceremoni utan ska ses som en "tradition".

På frågan "Hur firade ni sommaravslutningen för 10 år sen?" svarade en stor majoritet av de som besvarat denna fråga (975 av 1090) att de firade precis som idag, oavsett om det sker i skolans lokaler eller i en kyrka. Det finns inget i vår undersökning som tyder på en stor förändring av traditionen, även om flera skolor berättar att avslutningen hade en mer religiös prägel för tio år sen med fler psalmer och att prästen, i det fall man var i kyrkan, hade en mer framträdande roll.

Flera skolor berättar att eleverna har en mer framträdande roll i dagens skolavslutningar.

På frågan "Har valet av plats diskuterats?" svarar drygt hälften (790) att frågan har diskuterats.

Sammanfattning av frisvaren om hur diskussionerna gått:

Flera skolor berättar att det förekommit konflikter och diskussioner om avslutningen. I vissa fall har det varit återkommande diskussioner där främst föräldrarna har haft starka åsikter. Vissa skolledare har velat flytta avslutningen från kyrkan men mött protester från föräldrarna och därför avstått. På några skolor har man låtit eleverna rösta. Flera av skolorna svarar att den allmänna debatten och skolans styrdokument, som fastslår att undervisningen ska vara icke konfessionell, samt Skolverkets rekommendationer också har spelat in.

Flera skolor berättar att diskussionen har börjat med att skolan har elever med annan kulturell bakgrund eller annan religiös åskådning. Men mycket lite talar för att invandrarföräldrar är en speciellt stark påtryckargrupp i frågan. Muslimer eller muslimska föräldrar verkar inte vara en grupp som har påverkat diskussionen eller valet av plats. I flera fall uppger skolorna att det inte har varit "invandrarföräldrar" som ifrågasatt den kyrklig avslutning utan "svenska" föräldrar eller "ateister".

Den enda religiösa grupp som pekas ut som tydligt avståndstagande till avslutning i kyrkan är Jehovas Vittnen. Det är vanligt att dessa barn inte deltar i avslutningen. Många skolor ger elever som av olika skäl inte kan fira i kyrkan ledigt eller ordnar en alternativ verksamhet för dessa. Flera skolor säger att de varje år kontrollerar om deras tradition medför problem för några elever.

Många av diskussionerna handlar om praktiska frågor. Vädret är en ständigt återkommande fråga för de skolor, som firar sin avslutning utomhus. Lokalens storlek är också avgörande, då skolavslutningen är en tradition som lockar många släktingar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".