Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vad ska vi kalla våra ljud?

Publicerat torsdag 19 april 2012 kl 15.35
Magritte påpekade att hans målning av en pipa faktiskt inte är en pipa. Det är en bild av en pipa. Det du ser på bilden är inte en knapp, utan en knappmetafor.

Vad ska vi kalla en samling av enskilda dokumentärer? Vilken handling är det du utför då du klickar på en knapp i Sveriges Radios spelare? Just nu filosoferar vi som arbetar med tjänsteutveckling på Sveriges Radio kring vad vi ska kalla saker. Du kan hjälpa oss genom att vara med i vårt .

Varför är det så viktigt vad saker på en webbsida heter? Skillnaden mellan en utmärkt användarupplevelse och en som är OK ligger ofta i detaljerna. Det handlar till viss del om utseendet (snyggt/fult) men inte bara. Ska man göra tjänster som riktar sig till många får man inte lägga gränssnittet på en för hög abstraktionsnivå, utan skapa ett gränssnitt som bygger på metaforer som användaren kan ta till sig.

Ta "knappar", till exempel. En app har inga faktiska knappar. Skärmen är blank, utan förhöjningar. Men för att användaren lätt ska känna igen områden som man ska trycka på, så lägger vi in grafiska former med skuggor och rundade hörn som påminner om de fysiska knapparna på ett tangentbord. Vi använder en knappmetafor för att visa hur man gör. Appen har ingen knapp, den har en liknelse med en knapp. Hur bra vårt gränssnitt fungerar beror på hur väl vi använder liknelserna.

Det är samma med vad saker heter. Vi skapar en terminologi som användaren måste fatta. Det bygger också ofta på liknelser: vi kallar texter som går att klicka på för "länkar" och rutor med navigationsalternativ för "flikar". Vi kallar länkar som får telefonens högtalare att låta för "ljud" - är det egentlligen självklart? Här får man akta sig för att inte börja använda lingo som bara avancerade användare förstår: "AAC-ljud", "podd" och "30-dagarsfiler" är exempel på etiketter som vi använder Sveriges Radios tjänster. Men hur många som inte är superanvändare förstår vad de termerna har för innebörd? Testet vi gör nu, som du gärna får vara med i, handlar om att hitta ord som känns naturliga för alla sorters användare. Vad som ska stå på det som liknar knappar är också viktigt inte minst för den som inte ser skärmen utan får den uppläst av en skärmläsare.

Vi vill bli mer konsekventa också. När man som Sveriges Radio har byggt många olika tjänster under lång tid, och med olika personer som utvecklat, så blir det lätt lite spretigt i terminologin. Samma sak kan ha tre olika namn på olika ställen. Därför ska vi bli noggrannare framöver, och när vi väl hittat en uppsättning termer som användarna känner sig bekväma med, så ska de användas överallt.

Henrik T, konceptutvecklare

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".