Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s veckomagasin som ger er den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen.

Ny terrorlagstifting utan motstånd

Publicerat fredag 11 december 2015 kl 16.17
Ny terrorlagstiftning utan motstånd
(8:24 min)

I veckan presenterade regeringen och allianpartierna 13 punkter som på olika sätt har som syfte att förhindra terrorhandlingar innan de har utförts. Röster har höjts för att det är ett hafsverk och att det är rädslan som styr det politiska handlandet. Andra välkomnar handlingskraften. Men vilka konsekvenser kan de här lagförslagen få på sikt och vad har egentligen hänt med debatten om integritet och rättssäkerhet? Terrorlagar är beroende av sin tid menar Stefan Larsson som forskar om teknik och samhällsförändring vid Lunds universitet. Reporter Katarina Helmerson

- Antiterrorlagtsiftning har ju sin logik snarare. Man kan presentera den i en tid av oro. De kommer fram när samhället är redo för den.

Det handlar om tajming säger Stefan Larsson, som forskar om teknik och samhällsförändring vid Lunds universitet. Det krävs rätt förutsättningar för att politiska förslag kring terrorbekämpning ska vinna gehör. Det som leder fram till de skarpa förslagen, själva processen, är minst lika intressant som förslagen i sig, menar Stefan Larsson:
- Ta till exempel det här som heter hemlig dataavläsning. Det är ju inte en ny fråga utan den har ju dykt upp ett par gånger. Allra första gången för kanske 10 år sedan. Då blev det ingen lagstiftning. För ett och ett halvt år sedan diskuterades det också och sedan i slutet av sommaren hörde vi också inrikesministern tala om den här typen av lagstiftning. Så att processen är ju relevant i termer av att den väntar på rätt koncept kan man säga, speciellt när det gäller övervakningslagar. 
Terrordåden i Paris slog mot själva kärnan i den europeiska världsstaden, vid fotbollsarenan, på konserten och på krogen. Det är den här typen av alldeles uppenbara hot mot vår egen verklighet som öppnar dörrar för politiker att ta ett steg till i lagstiftningen och räkna med att medborgarna accepterar såväl risk för intrång i den personliga integriteten som en viss rättsosäkerhet. Det menar alltså Stefan Larsson som påminner om att det bara tog några dagar efter Parisdåden innan nya eller nygamla terrorlagförslag presenterades:
- Det är ju inte så att de har skissat fram lagen under de dagarna, utan det fanns redan flera förslag från polisens och säkerhetspolisens håll. Nu händer det något som gjorde att vi kan lyfta det här igen. Nu skulle det kunna bli legitimt. Det tycker jag att man ser i flera sammanhang, att det blir som ett slags trestegsraket, man behöver få in foten i dörren lite grann som lagstiftare, när det gäller integritetskänslig lagstiftning framförallt. 
År 2008 står FRA-lagen på spel, alltså regelverket kring hur Försvarets radioanstalt ska få spana på tele- och internettrafik som passerar Sveriges gränser. Det är inte bara centerpartisten  Fredrik Federley som har starka känslor inför det här, det präglar den politiska debatten under en tid. Först går lagen inte igenom riksdagen, men efter lite omarbetning går det vägen för förespråkarna. 
- Om vi tar det här med FRAs signalspaning, när den diskussionen ägde rum 2008 var det vissa politiker, bland dem Fredrik Reinfeldt som sade att det skulle vara vattentäta skott mellan FRA och Säpo. Det var inte sant då och redan året därpå lade man förslag där säpo skulle återfå möjligheten att beställa signalspaning. Nu är det ett flertal partier som inte bara vill att man ska få använda signalspaning för underrättelseändamål utan även parallellt eller i samband med en brottsutredning. Det är en gradvis förskjutning. Det vi inte skulle ha accepterat för några år sedan, accepterar vi nu, säger Mark Klamberg som är universitetslektor och docent i folkrätt vid Stockholms universitet. 
En förskjutning alltså, enligt Mark Klamberg, inte olikt Stefan Larssons tanke om tajming. Nu ska vi komma ihåg att Mark Klamberg själv var en av de högljudda kritikerna till FRA-lagen då, 2008. Men var är debatten och alla kritiker nu? 
 Jag tänkte på det när jag cyklade hem häromkvällen. När jag passerade vid Stadshuset, ungefär när nobelgästerna började inta sina platser,  stod en klunga demonstranter utanför på trottoaren. De hade gaffatejp över munnarna. På plakaten de höll upp, var tecknade bilder på poliser och människor med stora hörlurar på sig. Jaha, avlyssning, tänkte jag. Det är nu demonstrationerna sätter igång. De som i den nya lagstiftningen ser en utveckling mot ett rättsosäkert övervakningssamhälle, formerar sig. Mitt framför ögonen på Nobelgästerna.
Men jag hade helt fel. Vi demonstrerar för att polisen ska få högre lön, berättade en av dem en som inte hade tejp för munnen. Vi poliser har skitlöner, konstaterade hon och vände tillbaka till den tysta skaran. 
Christian Engström sitter i bilen på väg från Ikea. Han gör inte så mycket nu, säger han. Förut var han EU-parlamentariker för Piratpartiet. Men i senaste valet åkte ju partiet ut. 
 - Om ni skulle starta ett nytt piratparti nu, skulle ni ha framgång?
- Det känns ju inte så. En del av förslagen som regeringen har kommit med är fullständigt hårresande. Det är inte det ramaskri som det borde vara, svarar Christian Engström.
Tillbaka till Mark Klamberg på Stockholms universitet. Han säger att han hade en mer aktivistisk inställning tidigare. Nu försöker jag se det här på lite mer distans,  säger han och konstaterar att integritetsdebatten är död sedan länge:
- Diskussionen dog 2009 för att då fanns det en möjlighet att FRA-lagen skulle avslås men nu finns det ett massivt stöd i riksdagen kring det och det har också skett saker i omvärlden sedan 2008. På hösten 2008 hade man konflikten mellan Georgien och Ryssland, sedan har man Ryssland som har gått in i östra Ukraina. Sedan skedde terrorförsöket på Drottninggatan, så jag menar att det har hänt saker som påverkar förutsättningarna för debatten, säger Mark Klamberg.
Men om integritetsdebatten är död så finns det trots allt anledning att diskutera rättssäkerheten i flera av terrorlagsförslagen, betonar Mark Klamberg. Han syftar på lagförslagen som i praktiken innebär att förbjuda avsikter att genomföra brott snarare än terrorbrottet i sig; vem ska kunna kontrollera avsikten, frågar han sig. Han konstaterar också att senast när vi såg en person gripas för en tänkt avsikt, gick det ändå bra. Han syftar på den unge mannen i Boliden som greps, misstänkt för att vara terrorist men sedan visade sig vara oskyldig:
- Om man vill förhindra terrorism i förväg är det oundvikligt att man kommer att få den typen av misstag. Det viktiga då är att myndigheterna vågar säga att vi har gjort fel och att man snabbt försöker reparera det. Så jag tycker ändå att det var ett exempel på att systemet i någon bemärkelse fungerar.
Det gäller ändå att vara försiktig, menar Mark Klamberg. När vi ger polisen och Säpo extraordinära befogenheter för att bekämpa terrorism ska vi komma ihåg att de redan har mycket verktyg säger han. Som om inte det vore nog pratar Stefan Larsson om ändamålsglidning, att lagar som ska bekämpa terror, rätt vad det kan användas i helt andra syften:
- För när verktyget är på plats förstår ju många andra aktörer att det här kan vi använda oss av.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".