Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i Kronåsens industriområde med kraftig rökutveckling som följd.
(Publicerat idag kl 15.48)
P1:s veckomagasin som ger er den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen.
(8:59 min)
Turkietval - blir det mer makt till Erdogan?
Uppdaterat söndag 16 april kl 13.28
Publicerat torsdag 13 april kl 15.17
Büshra, kampanjarbetare i Beşiktaş
1 av 2
Büshra, kampanjarbetare i Beşiktaş Foto: Johan-Mathias Sommarström/SR
Dengbej-sångaren från Sur i Diyarbakır
2 av 2
Dengbej-sångaren från Sur i Diyarbakır Foto: Johan-Mathias Sommarström/SR

Turkiet folkomröstar i dag om att stärka presidentmakten. In i det sista är det jämnt i opinionsmätningarna, trots att ja-sidans budskap synts mycket mer i städer och i medier.

Det nationalistiska partiet MHP, som är landets fjärde största parti, säger ja till stärkt presidentmakt, men partiet är det mest splittrade partiet i frågan.

Parlamentarikern och förre vice partiledaren Ümit Özdag fruktar allvarliga konsekvenser om ja-sidan vinner.

– Förändringarna i konstitutionen kommer att betyda slutet för demokrati i Turkiet, vårt land kommer att få enmansstyre, säger Ümit Özdag.

Han tar emot på ett flott hotell i Istanbul omgiven av kostymklädda livvakter med både solglasögon och hörselsnäckor med slingrande spiralsladdar.

Folkomröstningen i dag splittrar Turkiet och lika mycket splittrar det hans eget parti. Ledningen har valt att stödja Erdoğan och AK-partiets linje om mer presidentmakt medan många medlemmar i nationalistpartiet tycker tvärt om.

– Vi är emot ett presidentsystem som kommer att dela Turkiet i olika delar. Alla medlemmar och supportrar av partiet tycker så, så många säger nej. Det är ganska lätt att förstå.

Han hintar också om att landets fjärde största parti riskerar att brytas sönder i och med motsättningarna.

– Vi turkiska nationalister kommer att slåss för demokrati och nationell enighet de kommande åren och jag vet inte riktigt vad som kommer att hända om vi kommer att bilda ett nytt parti. Jag vet inte, det är för tidigt att prata om, men jag hoppas ändå att demokrati kommer att vinna.

Det är fortfarande i dag på valdagen mycket ovisst. Valdeltagandet väntas bli högt och de senaste opinionsundersökningarna som tilläts publiceras pekar mot ett övertag på ett par procentenheter för ja-sidan. Men politiska analytiker här har sagt att många svarar ja i opinionsundersökningarna fast de egentligen kommer att rösta nej. De är helt enkelt rädda för vilka konsekvenser det kan få om de avslöjas med att rösta nej.

Igår eftermiddag avslutades officiellt valkampanjerna. Det var intensivt. President Erdoğan reste runt och höll fyra stormöten. Premiärminister Yildirim likaså. Motståndarsidan, nej-sidan, fick flera stormöten inställda av polisen. Det förelåg säkerhetshot sades det.

På gator och torg gjorde frivilliga på båda sidorna sitt bästa för att övertyga den krympande skaran osäkra.

I Istanbulstadsdelen Besiktas kampanjade ja och nej-anhängare sida vid sida.

Büshra är medlem i det styrande AK-partiet, hon delade ut tidningar för ja-sidan, men säger att det är svårt att övertyga folk.

– Ja, några visar intresse men några gör det inte. Vi försöker få dem att läsa vårt material och bestämma sig efter det men om de säger nej så säger de nej till allt.

Själv tvekade hon aldrig att ansluta sig till ja-sidan.

– Mitt starkaste argument är alla problem vi har haft med koalitionsbildningar efter val i Turkiet. Med en starkare presidentroll slipper vi sådana problem säger hon. Hon påpekar också att ett ja i folkomröstningen inte kommer att betyda en-mansstyre i Turkiet. Det finns ju fortfarande ett parlament menar hon.

Även om de båda sidorna kampanjade bredvid varandra har folkomröstningen skapat motsättningar i Turkiet. Många på nej-sidan säger att de känner sig förföljda och trakasserade och det har förekommit våld och hot.

Och ett av president Erdoğans och premiärminister Yildirims knep i valkampanjen har varit att i hårda ordalag fördöma flera europeiska länder men också västerländska medier.

Och det märks tydligt.

Det är till exempel svårt att som västerländsk journalist få intervjua företrädare för regeringspartiet AKP, eftersom de hävdar att västerländska medier är partiska och förvanskar intervjuer.

Men Ibrahim Halal Aslan, officiell AKP företrädare som vi fick träffa, som enda utländska journalist, berättade att ja-sidan gått framåt efter det som hänt mellan Europa och Turkiet.

– Efter det som hände i Nederländerna och Tyskland där Turkiet inte fick kampanja förstod folk att ”Europa bryr sig inte om Syrien och Jemen, men de bryr sig om att stödja nej-sidan i Turkiet, alltså måste det vara något fel med nej-sägarna”. Vi har faktiskt stärkt ja sidan efter Europas inblandning.

När jag sitter i en taxi och chauffören får veta att jag är europeisk journalist blir stämningen genast spänd. Han höjer rösten och förklarar att jag borde ägna mig åt mitt eget och låta Turkiet vara i fred. Vi ljuger ju bara ändå.

– Europa borde gråta för sina egna problem istället, om fem år kommer det ändå inte finnas något EU är taxichaufförens analys.

Långtifrån valkampanjer och lyxhotellet i Istanbul, närmare bestämt i kulturminnesmärkta Sur i Diyarbakir bor en äldre kurdisk man. Han vill inte att vi nämner hans namn men han vill gärna berätta sin historia. Han börjar den med att sjunga en dengbej sång. En traditionell kurdisk sång.

Han har skrivit sin egen text som handlar om kurdernas lidande.

Han bodde i Sur när striderna mellan PKK och turkiska styrkor rasade som värst men tvingades fly med sin familj. Många av husen runtomkring förstördes i striderna, men hans stod kvar även om det var plundrat.

Han kunde inte återvända och bo i huset, myndigheterna har spärrat av hela området, de ska restaurera det säger dem. Men han fick ett löfte om att få återvända när återuppbyggnaden var klar.

– När jag fick återse mitt hus upptäckte jag att de hade plundrat allt. Jag kan se mitt hus från en annan del av Sur och jag kunde se hur bulldozrarna sedan kom närmare och närmare mitt hus och nu finns det inte kvar längre.

Det finns många som är i samma situation som mannen. Saken är den att den delen av Sur som nu är förstörd ville myndigheterna bygga om helt, göra det lyxigare och få rikare människor att flytta dit.

Nu när de restaurerar erbjuds de ursprungliga invånarna att flytta tillbaka, men de pengar de får i ersättning för sina gamla hus, räcker inte på långa vägar till vad det kostar att flytta in i de nya.

– De har lurat oss, de har tagit vårat hus och vi har inte fått någon information alls. De bara gav oss lite pengar och sa att ”här har ni”. De tjänar bara sina egna intressen.

Han gråter en skvätt när han tänker på att alla minnen är förstörda.

Mannen tror att allt som hänt i Turkiet de senaste åren varit som små delmål för just den här folkomröstningen.

Han är helt säker på hur han kommer att rösta.

Vare sig man är en bostadslös äldre man i Diyarbakir eller en prominent känd politiker är framtiden oviss.

Få vet vad som egentligen kommer att hända om det blir ett nej, eller ja.

Om ja-sidan vinner väntar presidentval så småningom, som av allt att döma den sittande presidenten Erdoğan kommer att vinna. Om det blir Nej, kan mycket väl undantagslagarna som gäller sedan efter kuppförsöket förra sommaren förlängas. Dessutom tror många att det kommer att hållas ett nyval mot slutet av året.

Många är överens om att det kommer att ta lång tid för Turkiet att bli enat. Sprickorna mellan ja och nej sidan är djupa.

Parlamentsledamoten Ümit Özdag fruktar att han och andra kända nej-sägare riskerar att gripas efter folkomröstningen.

– Förmodligen kommer de att försöka. Om de vinner kommer de flesta framstående politiker och intellektuella som ställde sig på nej-sidan att fängslas. Det är jag övertygad om.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".