Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s veckomagasin som ger er den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen.
(5:07 min)
Krönikör Ulrika Knutson: "I fjol kom inte de lokala myndigheterna heller"
Publicerat söndag 10 september kl 09.00
Fot0: SR
Ulrika Knutsson

Fjärrkarelen är legendernas land. Där sjunger Väinämöinen i forsarna, där kan man bli gravid i mötet med ett lingon. Konstigare saker har hänt. Men under lingonriset väntar andra gåtor.

Genom Fjärrkarelen slingrar också Vitahavskanalen. Detta blåa band, som skulle bli Stalins stolthet, ett begrepp på alla ryssars läppar, framför allt i form av den populära cigaretten Belomor, som säljs än idag i sin trettiotalsask i ljusblå funkisdesign.

 Av paketet framgår inte att 100 000 fångar grävde kanalen, för hand, med hemmagjorda spadar. Många dog, ovana vid hårt arbete, eller offer för tyfusepidemier.

  Arbetet följdes av ivriga författare, som under ledning av Maxim Gorkij skrev ett stiligt, djupt lögnaktigt, praktverk om projektet. Men Stalin blev ändå inte nöjd med sin kanal:

- Grund och dålig, tyckte han, och tänkte väl inte på hur djupt man kunde gräva för hand. 1938 lät han som tack skjuta många av dem som trots allt överlevt hans monstruösa bygge. De döda försvann.

 Men en gång skulle de döda stiga upp ur lingonriset och berätta sin historia. För tjugo år sedan satte en forskare spaden i marken vid riksvägen mot Murmansk. Han heter Juirij Dimitrijev och tallskogen heter Sandormoch. Där vilar 10 000 av Stalins offer.

Länge var platsen okänd. Men Juirij Dimitrijev hade lagt passare och linjal på kartan över Karelen, tittat efter var fånglägren låg och sedan räknat på fingrarna. Hur långt kan man åka på femtio liter bensin? Han fick ett kryss vid Sandormoch och började gräva. 10 000 människor som varit spårlöst försvunna sedan 1938 gav sig tillkänna:  sovjetmedborgare, karelare, finländare och många andra utlänningar, som en gång trott på arbetarstatens löfte. Bland alla de döda i Sandormoch finns också några av de "Kirunasvenskar", som Kaa Eneberg skrivit om. 

Nu är Sandormoch en sorgens minneslund.

Hyllas Juirij Dimitrijev som den hjälte han är? Inte direkt. President Putin har aldrig gjort någon hemlighet av sitt förakt för organisationen Memorial - Minne - där Dimitrijev verkar. Memorial är en ansedd organisation, som i decennier arbetat för att rehabilitera Stalins offer. Under Jeltsins tid på nittiotalet, när arkiven ännu var öppna för forskare och medborgaraktivister, tilläts Memorial göra ett fantastiskt jobb. Men som gammal KGB-man ser Putin Memorial som en klassisk undergrävare av den ryska staten. Putin har alltid vägrat infinna sig på minnesdagen i augusti, som varje år högtidlighålls i tallskogen i Sandarmoch. Men de lokala myndigheterna har hittills ställt upp. Men i fjol kom inte de heller. Då hade Memorial stämplats som "utländsk agent".

 I vintras fängslades Dimitrijev själv. Inte för sitt arbete för mänskliga rättigheter, nej nej. Han är anklagad för "barnpornografibrott". Juridiska experter kallar det nonsens, och ser bara politiska skäl bakom anklagelserna. Men rättegången mot Juirij Dimitrijev pågår som bäst - och han riskerar 15 års fängelse.

Ryska forskare vittnar om självcensur och desinformation i spåren av anklagelserna mot Dimitrijev. Enligt finska YLE ska en grupp ryska historiker i Petrozavodsk nu ha börjat hävda att många av de döda i Sandormoch inte alls är Stalins offer, utan sovjetiska soldater skjutna av finländare, under fortsättningskriget. Det finns inga som helst bevis för detta, men att skylla inhemska brott på utländska krafter är klassisk taktik.

 Det är lätt att hålla med Anna-Lena Laurén i Dagens Nyheter. Dimitrijev har också spritt ljus över en mörk och tragisk del av den svenska historien. Sverige borde göra mer, mycket mer för Juirij Dimitrijevs sak. Snart kan det vara för sent.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".