Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det senaste från kulturens värld.

Eurovision på bristningsgränsen – kan behöva ändra formatet från grunden

Publicerat måndag 9 maj 2016 kl 14.19
Eurovision-producenten: "45 är den absoluta smärtgränsen"
(2:38 min)
Måns Zelmerlöw och Petra Mede programleder tidernas näst största Eurovision. Foto: Jessica Gow/TT.
1 av 4
Måns Zelmerlöw och Petra Mede programleder tidernas näst största Eurovision. Foto: Jessica Gow/TT.
EBU berättar om Kazakstans möjligheter att vara med i Eurovision Song Contest. Foto: Skärmdump från Twitter.
2 av 4
EBU berättar om Kazakstans möjligheter att vara med i Eurovision Song Contest. Foto: Skärmdump från Twitter.
Guy Sebastian tävlar för Australien i Eurovision. Foto: Ronald Zak/TT
3 av 4
Guy Sebastian tävlar för Australien i Eurovision. Foto: Ronald Zak/TT
Rumäniens artist Ovidiu Anton får inte längre vara med och tävla i Eurovision Song Contest. Foto: Ioana Chiriță © TVR
4 av 4
Rumäniens artist Ovidiu Anton får inte längre vara med och tävla i Eurovision Song Contest. Foto: Ioana Chiriță © TVR

Årets ESC-tävling kommer att vara den näst största någonsin. Enligt arrangörerna ligger man nu på bristningsgränsen och om det fortsätter växa kan man behöva göra om formatet med till exempel regionala kval.

46, så många länder får tävla samtidigt enligt Eurovisions regelverk. I år tävlar representanter från 42 länder efter att Rumänien var tvungna att lämna hastigt på grund av de skulder som det rumänska public service-bolaget TVR har till den Europeiska radio och TV-unionen, EBU. Det stora antalet deltagare börjar bli kännbart för tävlingens arrangörer.

 – Man märker att det är en skillnad från 2013 när det var i Malmö. 42 är verkligen på gränsen och man brukar säga att 45 är den absoluta smärtgränsen som nuvarande format mäktar med, säger Martin Österdahl som är exekutiv producent för årets tävling.

 Australien gör intåg i Europa

Antalet deltagande länder har legat på runt 40 sedan 2008, då San Marino och Azerbajdzjan gjorde debut. De var sist ut i en våg som började 1993 då Europas karta ritades om och splittringen av Sovjetunionen och därefter Jugoslaven ledde till att totalt 26 nya länder kom in i tävlingen. Sedan 2008 har istället deltagarantalet varierat på grund av att vissa valt att stå över något år, andra att komma tillbaka. Däremot har inga ny länder debuterat, med ett undantag – Australien.

För att fira 60 år med Eurovision och på grund av att landet på andra sidan jordklotet sänt tävlingen i nästan 30 år fick de vara med. Ett trevligt undantag summerade man när Guy Sebastian rev av ”Tonight Again” i Wien förra året. Ändå har man i år valt att låta Australien tävla igen, anledningen säger man är att det blev så lyckat 2015. Bland fansen är det dock en aning delat i hur man ser på Australiens återkomst.

– Jag tyckte att det var roligt förra året när de fick debutera. Australien var mina favoriter och jag blev jätteglad när de fick fortsätta. De är ju jätteintresserade av Eurovision och då tycker jag att det är väldigt kul att de får vara med, säger Ida Sandahl, ordförande för fansgruppen Melodifestivalklubben.

– Det blir ju lite märkligt på något sätt att man plockar med Australien men man tycker att det kanske inte finns plats för till exempel Libanon om de skulle vilja vara med. Jag tror att EBU nog måste bestämma sig för vad de vill sända ut för signaler och vad tanken är egentligen, säger Ronny Larsson, chefredaktör för QX som också driver bloggen Schlagerprofilerna.

Kazakstan får inte vara med

I dagsläget säger EBU:s regelverk att det enbart är fullvärdiga medlemmar inom EBU som får lov att delta i Eurovision. Australiensiska tv-bolaget SBS är enbart en så kallad associate member. Bland dessa finns radio- och tv-bolag från ytterligare 19 länder; som Kina, USA, Brasilien och Indien. Enligt EBU:s pressavdelning finns det inga planer på att låta Australien fungera som riktmärke för att låta andra icke-europeiska länder delta i tävlingen, samtidigt vill de inte utesluta något eftersom konceptet ständigt uppdateras.

När det blev klart att Khabar TV från Kazakstan skulle bli associate member var dock EBU tydliga med att det inte innebär att de får vara med i Eurovision.

”Under nuvarande regler är Khabar TV inte berättigade att delta i Eurovision”, skrev de på Twitter och som kommentar på varför Australien får vara med, trots samma medlemsstatus kommenterade de:

”Ett undantag från reglerna gjordes för SBS år 2016 baserat på deras framgångar 2015 och 30 års relation med Eurovision”

 Formatet kan behöva göras om

 Samtidigt finns det redan i nuläget 15 länder som är fullvärdiga medlemmar inom EBU som, om ekonomi och vilja fanns, skulle ha rätt att gå rakt in i tävlingen. Bara om de länder som tidigare tävlat i Eurovision skulle välja att komma tillbaka samtidigt skulle gränsen för antal möjliga deltagare överstigas och Eurovisionskonceptet skulle behöva förändras i grunden.

 – Går man över 45 länder så tror jag att man måste se över formatet och hur man gör med finaler och semifinaler. Man skulle väl kanske fundera på om det måste föregås av några ytterligare regionala kval. Det finns massa liknelser från sportvärlden man kan tänka sig att det här skulle kunna utvecklas till för att få till en grand final, säger Martin Österdahl.

Är det troligt?

 – Svårt att säga något om egentligen. Det finns massa sådana här idéer bland entusiaster och fans men ytterst är det här en fråga för EBU och Eurovision Song Contest centralt och den referensgrupp som är till deras förfogande och just nu finns inga sådana planer som jag känner till, säger Martin Österdahl.

15 länder som alltså kan gå rakt in redan nu. 19 länder som kan gå via Lex Australien-regeln. Totalt skulle det bli 76 tävlanden. Vad tänker du som producent när du hör den siffran?

– Du får ett spontant skratt. Under nuvarande format går det inte. Vi är nu i Globen under sex veckors tid och bygger, förbereder, repeterar och det är knappt att det funkar på 42 länder. Jag tror att man måste se över hur man får uppdraget att arrangera tävlingen. Man får uppdraget att arrangera när man vinner. Det är redan nu väldigt kort om tid att arrangera ett så stor evenemang att bara ha ett år på sig. Skulle evenemanget vara så stort som du indikerar här måste man nog titta på hur man fördelar det där ansvarat på ett annat sätt. Då finns det massa exempel, återigen inom sportvärlden, där man har en ansökan, god framförhållning. Man vet att man ska arrangera OS åtta år innan eller något sånt där.

Om det skulle bli så skulle länder från hela världen vara med som USA, Kina, Brasilien. Hade det varit roligt med en Global Song Contest?

– Ja, det är faktiskt inte helt otänkbart. Jag kan tänka mig att vi hamnar där till slut, säger Martin Österdahl.

Länder kopplade till EBU som inte är med i årets Eurovision

Flaggor som tillhör några av länderna som skulle kunna vara med i Eurovision.
Flaggor som tillhör några av länderna som skulle kunna vara med i Eurovision.

Har varit med tidigare:

  • Andorra
  • Luxemburg
  • Marocko
  • Monaco
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovakien
  • Turkiet


Övriga EBU-medlemmar:

  • Algeriet
  • Egypten
  • Jordanien
  • Libanon
  • Libyen
  • Tunisien
  • Vatikanstaten


Associate members:

  • Bangladesh
  • Brasilien
  • Chile
  • Hong Kong
  • Indien
  • Iran
  • Japan
  • Kina
  • Kanada
  • Kazakstan
  • Kuba
  • Malaysia
  • Mauritius
  • Nya Zeeland
  • Oman
  • Sydafrika
  • Sydkorea
  • Syrien
  • USA
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".