Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det senaste från kulturens värld.

SD vill stoppa kultur som romantiserar våld och droger

Uppdaterat fredag 28 oktober 2016 kl 06.41
Publicerat fredag 28 oktober 2016 kl 12.35
Forskare: "För tankarna till moralpaniken på 80-talet"
(2:35 min)
Aron Emilsson, Sverigedemokraternas kulturpolitiska talesperson.
1 av 2
Aron Emilsson, Sverigedemokraternas kulturpolitiska talesperson. Foto: Jessica Gow/TT
Linnéa Lindsköld forskar i kulturpolitik vid Högskolan i Borås.
2 av 2
Linnéa Lindsköld forskar i kulturpolitik vid Högskolan i Borås.

Inga skattemedel till "destruktiva kulturyttringar". Det föreslår en motion som ska tas upp under Sverigedemokraternas kommun- och landstingskonferens i helgen och som får visst stöd av partistyrelsen.

Sverigedemokraternas kulturpolitiske talesperson Aron Emilsson menar att motionen är "snävt skriven", men bekräftar att partistyrelsen ställer sig bakom delar av den.

– Det vi ser en viktig poäng i är att man som kommunpolitiker ska kunna känna en vägledning i våra kommunpolitiska riktlinjer, att undvika att skattefinansierat stöd går till just kulturarrangemang som på något vis underblåser vålds- eller droganvändning på ett romantiserande sätt, säger han.

Motionen har lagts av Joakim Sjögren, politisk sekreterare hos Sverigedemokraterna i Örebro, som skriver att man bör fråga sig om det är ett "värderingsproblem kopplat till destruktiv förortskultur" att ungdomar i utanförskapsområden "attackerar svenska samhället med stenar och bilbränningar". Som exempel nämns att flera svenska hiphopband sjunger texter som uppmanar till just detta.

Aron Emilsson vill inte ge något konkret exempel på en destruktiv kulturyttring men påpekar att riktlinjerna bör gälla all typ av kultur som romantiserar våld och droger.

– Om det gäller musik ska det naturligtvis gälla alla typer av musikgenrer, om det gäller teater ska det gälla alla typer av genrer där, eller film, eller vad det nu kan vara som förs fram eller ställs ut med aktivt stöd av kommunen, säger han.

Hur skulle en sådan granskning gå till rent praktiskt?

– Hur det ska skötas och organiseras på kommunal nivå, det har vi inga förslag om i dagsläget. Jag tror att det är svårt att granska alla enskilda kulturarrangemang, men man kan väl se utifrån annonsering och sådär vad det kan röra sig om och så får man väl föra en dialog kring det.

Linnéa Lindsköld vid Centrum för kulturpolitisk forskning på Högskolan i Borås har forskat på kulturpolitiken hos de skandinaviska högerradikala partierna. Hon menar att motionen, med partistyrelsens yttrande, går i linje med Sverigedemokraternas kulturpolitik i övrigt.

– Där finns en åsikt om att den offentligt finansierade kulturen ska ha vissa restriktioner på innehållet. Och det skiljer sig från den nuvarande vanliga synen på kulturpolitik, att politiker inte ska kunna ha några önskemål om vad kultur och konst ska innehålla, trots att den får offentliga medel.

Däremot påminner politiken om en mer daterad kulturdebatt i Sverige, fortsätter Linnéa Lindsköld.

– En underliggande åsikt i motionen är ju att konst och kultur har ett budskap som kan ha en omedelbar påverkan på människor, särskilt på barn och unga. Det för tankarna till moralpaniken på 80-talet mot videovåld, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".