Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det senaste från kulturens värld.

Krångligt att få ihop undervisning i kulturskolan utanför skoltid

Publicerat fredag 17 mars kl 07.00
Marie Wall Almquist: "Det finns många sätt att organisera"
(1:03 min)
Lärarförbundets Marie Wall Almquist om kulturskoleutredningens förslag om undervisningstider.
Lärarförbundets Marie Wall Almquist om kulturskoleutredningens förslag om undervisningstider. Foto: Johanno Hanno samt Sofia Kristensson/SR.

Svenska kulturskolan ska göras om. Ett förslag från utredarna är att barn och unga ska lära sig spela, dansa, skriva efter skoltid, på fritiden. Men trots att det är att föredra enligt skollagen så är det knepigt att klara för många kommuner.

Till exempel ska bussarna gå så att man kommer hem och det ska finnas lärare som kan undervisa då: Marie Wall Almquist sitter i fackförbundet Lärarförbundets styrelse:

– Förutsättningarna ute i kommunerna är väldigt olika och för en jämlik tillgång så krävs att kommuner kan organisera efter sina särskilda förutsättningar: geografi, socioekonomi och så vidare.

Men går det ihop - det kan ju bli så att ett barn alltid missar lektionerna i ett ämne då?

– Det finns många olika sätt att organisera verksamheten – det är inte säkert att man måste vara på ett fast schema: det kan vara rullande och på andra sätt i samverkan med grundskolan.

Beroende på vilken verksamhet man har på kulturskolan och hur kommunerna organiserar olika tjänster ser det olika ut. Idag har en del kommuner undervisning på skoltid och andra efter skolan.

Sett ur lärarnas perspektiv kan det bli en stor omställning om all undervisning ska ske utanför skoltid.

Marie Wall Almquist menar att kommunen behöver se kompetensförsörjningen i ett större sammanhang. Om lärare kan vandra mellan skola och kulturskola innebär det ökade möjligheter att erbjuda heltidstjänster, och som hon ser det skulle det vara en kvalitetsmässig vinst för alla verksamheter.

Blir förslaget om kulturskoleundervisning efter skoltid verklighet måste troligen en översyn göras :

– I så fall ska man lyfta hela arbetsmiljöbiten för det fungerar ju inte att bara lägga undervisning utanför skoltid - då kan du inte ha en hundraprocentig tjänst på kulturskolan egentligen.

Många av lärarna i kulturskolan är organiserade i Lärarförbundet och av dessa är det enbart 57% som arbetar heltid. 

– Det har förstås en mängd olika skäl till att det ser ut så men undervisningstidens förläggning har en stor del i det.

Var tredje medlem i Lärarförbundet undervisar också i olika skolformer: alltså samma lärare undervisar i till exempel grundskolan, gymnasieskolan, folkhögskolan och kulturskolan.

En jämlik kulturskola

Hur ska den kommunala musik- och kulturskolan locka fler och bli möjlig för fler unga i landet?

I den första utredningen som gjorts på nationell nivå av landets kulturskoleverksamheter visar det sig att de som går i kulturskolan framför allt är barn till föräldrar som själva utövar kultur på olika sätt och är högutbildade. 

Den särskilda utredaren Monica Lindgren fick uppdraget av regeringen att ta fram en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Samt lämna förslag på hur statliga insatser kan bidra till att göra kulturskolan mer tillgänglig och jämlik.

24 oktober 2016 överlämnades Kulturskoleutredningen till regeringen. Fram till 15 mars 2017 har den varit ute på remiss.

Utredaren föreslår bland annat att inrätta nationella mål för Kulturskolan för att ge en tydlig riktning för verksamheten.

Ett av de föreslagna nationella målen lyder: ”kulturskolan ska bedrivas på barns och ungas fria tid”. Något som många remissinstanser reagerat på.

Totalt antal remissvar som går att läsa på regeringens hemsida: 140

69* av dem är kritiska till det nationella målet: ”kulturskolan ska bedrivas på barns och ungas fria tid”.

8 är positiva till det nationella målet: ”kulturskolan ska bedrivas på barns och ungas fria tid”.

55 Kommenterar inte det specifika förslaget.

8 ger inga synpunkter på Kulturskoleutredningen.

*Av de 69 som är kritiska är:
37 kommuner/landsting/regioner  
13 Kulturskolor/kulturskolenätverk
19 övriga (som Lärarförbundet, SKL, Göteborgs universitet, Statens musikverk, Regional musik i Sverige)

/Kulturnytt P1

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".