Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Konserthuschef Helena Wessman bloggar om sitt arbete med Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören...

Stort genomslag för Rikstinget

Publicerat söndag 29 maj 2016 kl 12.02

Riksting för västerländsk konstmusik. Planeringskonferens för chefer inom Sveriges Radio. Konserter och skivinspelning med Sveriges Radios Symfoniorkester. Radiokörens samarbete med Kungliga Musikhögskolan. En 90-årsuppvaktning och det känslosamma uppdraget att tacka av tre musiker ur orkestern. Fullmatad är nog det ord som bäst beskriver den gångna veckan.

Rikstinget, som vi genomförde i torsdags, blev precis så bra som jag tänkte då jag för något år sedan började sondera intresset för och samarbetsmöjligheterna kring en nationell samling för västerländsk konstmusik.  

Som kreativa och högkompetenta samarbetspartners fann jag Svensk Scenkonst, Musikverket och Kungliga Musikaliska akademien med nationell överblick gällande institutioner, det fria musiklivet respektive det svenska musiklivet i stort.  

Hela konstmusiklivet fanns också representerat bland deltagarna under detta vårt första riksting: 

  • Orkestrar, operor och fria grupper.  
  • Länsmusik och festivaler.  
  • Enskilda sångare, musiker, dirigenter och tonsättare. 
  • Skola, gymnasium, förutbildning och högskola.  
  • Kulturskolan. 
  • Kyrkor. 
  • Kammarmusikföreningar.  
  • Ett stort antal intresse- och paraplyorganisationer.  
  • Fackliga företrädare, agenturer och musikförlag.  
  • Departement och myndigheter.  
  • Företrädare för media.  
  • Politiker (under den första timmen hela Riksdagens kulturutskott).  

Allt som allt deltog ungefär 160 personer och redan där uppnåddes ett av rikstingets syften: Att konstmusiklivets aktörer skulle få syn på varandra och bibringas en gemensam bild av situationen för den konstform vi företräder.  

Det vanliga är att varje skrå träffas för sig, kyrkomusiker, kulturskolor, scenkonstinstitutioner och så vidare. På rikstinget nätverkade deltagarna intensivt över hela bredden. 

Rikstingets mediala genomslag har varit stort och därmed har vi beträtt den väg som leder till ett annat av rikstingets syften: Att skapa debatt kring konstmusikens relevans i dagens samhälle och kring hur vi på bästa sätt kan ge medborgarna tillgång till denna viktiga del av vårt kulturarv. 

Vi behöver mer frekvent diskutera konstmusiken på ett övergripande plan. Alltför ofta blir debatten "inom-musikalisk", det vill säga att någon eller några av konstmusiklivets aktörer diskuterar med andra inom samma fält.  

Konstmusiken är större än så och bör därför också debatteras i en samhällelig kontext. Vad vill vi med den västerländska konstmusiken? Vilken roll ska den framgent spela i det svenska samhället? 

Rikstinget inleddes med att journalisten Cecilia Nebel redovisade den undersökning vi bett henne göra kring intresset för konstmusiken i relation till politikers och medias intresse.  

Cecilia Nebel konstaterar bland annat att intresset för konstmusik är stabilt över tid, men också att konstformen nästan helt försvunnit i skolans undervisning. Det senare märks på vikande intresse för att spela orkesterinstrument i kulturskolan, vilket i sin tur påverkar söktrycket till och hur pass förberedda de sökande är för studier vid våra lärosäten. 

Andra programpunkter under dagen var en diskussion om hur skolans musikundervisning förhåller sig till läroplanen, ett föredrag om hur unga musiker bäst intresseras för konstmusik samt ett om hur hjärnan och kroppen påverkas av musik.  

Under kaffepausen gjordes korta debattinlägg i "speakers corner" av KUPP (Kvinnor upp på pulten), Konstmusiksystrar, Unga tankar om musik, Uppsala tonsättartävling, Ung Nordisk musik samt Framtidens musikpris. 

Innan den avslutande debatten reflekterade skribenten Erik Wallrup kring vad som gör den västerländska konstmusiken relevant i vår tid. Deltagare i den tudelade debatten var fyra kulturchefer inom media – Mattias Hermansson, Sveriges Radio, Ella Peterson, SVT, Björn Wiman, DN samt Lisa Irenius, SvD – och tre politiker – Christer Nylander (L), Marie-Louise Rönnmark (S) och Niclas Malmberg (MP). 

Efter Rikstinget har många hört av sig både med goda exempel på hur konstmusiken tas om hand och utvecklas och för att bekräfta att den västerländska konstmusiken marginaliseras.

Beträffande de goda exemplen är det viktigt att komma ihåg att det i vårt land finns många människor och organisationer som med glöd och stor kompetens gör konstmusiken tillgänglig både för unga och äldre utövare och för den breda allmänheten. All heder för det.  

På den mörka sidan finns de strukturella och finansiella hoten mot de goda exemplen. Nu senast är det Hammarö kulturskola som hotas av stora neddragningar. I ett upprop skriver aktionsgruppen Elevråd K. 

"Det är ett faktum att Hammarö kommun under kommande år kommer behöva spara in pengar genom olika nedskärningar i kommunen. Den totala budgetneddragningen för 2017 förväntas vara 30 miljoner kronor. Av dessa 30 miljoner kommer bildningsförvaltningen, som består av skolan och kulturenheten, behöva spara in 18 miljoner kronor vilket är nästan två tredjedelar av den totala budgetnedskärningen. Kulturenhetens budget är idag 1,35% av bildningsförvaltningens budget. Trots det ska kulturenheten stå för 11% av bildningsförvaltningens totala sparande vilket är en orimlig fördelning." 

Elevråd K är Hammarö kulturskolas elevråd och består av ungdomar som representerar olika delar av kulturskolans verksamhet.   

Rikstinget må vara veckans mest uppslukande aktivitet, men är långt ifrån det enda som fyllt min arbetsvecka. Där finns också VD Cilla Benkös samling för Sveriges Radios chefer, Planeringskonferensen, vilken denna gånga ägnades ledarskapsfrågor. Hur vill och ska vi chefer agera för att skapa bästa möjliga förutsättningar för verksamhet och medarbetare? 

Tre konserter har jag hört. Två med Sveriges Radios Symfoniorkester och en med Radiokören. Orkestern gästades av både violinsten Janine Jansen och barytonsångaren Matthias Goerne i ett program med musik av Wagner och Bartok. Dirigent för det hela var chefsdirigent Daniel Harding. Wagner-verken spelas in för skiva denna och nästa vecka. 

Radiokörens framträdde i fredags kväll inom ramen för vårt samarbete med KMH (Kungliga Musikhögskolan). Tre studenter inom kördirigering gjorde sitt examensprov vid en konsert i S:t Jakobs kyrka. Jonas Rasmussen, Thomas Köll och Benjamin Hartmann.  

Med dessa tre starka musikupplevelser avslutade vi årets konsertsäsong. För ensemblerna återstår nu endast några inspelningsdagar innan sommarledigheten tar vid. För tre av orkesterns musiker blir det "sista semestern" då de nu går i pension.  

Jag hade igår det känslosamma uppdraget att avtacka violinisten Anne-Marie Lysell, kontrabasisten Jan Dahlqvist och hornisten Susan Sabin. Tre mycket skickliga musiker som med bibehållen hängivenhet spelat i orkestern i 25, 42 respektive 39 år. Anne-Marie Lysell, som varit medlem av Radiosymfonikerna i "enbart" 25 år, påbörjade sin professionella yrkesbana för 49 år sedan.  

Varmt tack – Anne-Marie, Jan och Susan - för allt ni har gjort för Radiosymfonikerna, Sveriges Radio och vårt lands alla radiolyssnare! 

Slutligen hade jag igår förmiddag äran att uppvakta en 90-åring, den tidigare chefen för Stockholms Konserthus Bengt-Olof Engström. Från tidigt 1950-tal har han bidragit till uppbyggnaden av det svenska musikliv vi känner idag. Bland annat som lärarutbildare och initiativtagare till Stockholms kulturskola. Tack för det, Bengt-Olof! 

Helena Wessman, den 28 maj 2016.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".