Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Konserthuschef Helena Wessman bloggar om sitt arbete med Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören...

Kulturutbyte in på bara huden

Publicerat söndag 4 september 2016 kl 14.50

Det kan verka flummigt, men jag tycker att de olika ensemblerna utöver att låta på skilda sätt också känns olika. Under Östersjöfestivalen har vi presenterat polska, ryska, tyska, venezolanska, lettiska, finska och flera olika svenska ensembler. Den stämning de skapat bakom scenen är kulturutbyte in på bara huden. En välbalanserad och konstnärligt mycket högtstående festival lider mot sitt slut. Upplevelsen har varit mäktig på alla plan.

Om man tar artistingången in i Berwaldhallen går man först igenom en lång korridor där affischer från särskilt minnesvärda konserter hänger på rad och i vars bortre ände ett vackert dörrpar markerar inträdet bakom scenen. Dörrarna hängde ursprungligen i Sveriges Radios lokaler på Kungsgatan i centrala Stockholm. 

Bortom de gamla intarsiadörrarna finns en liten hall som vetter mot publikfoajén och längre in passerar man trappan ned till scenen och en vägg med postfack för Berwaldhallens alla anställda. Efter denna passage kommer man till den artistfoajé där dirigent-, solist- och konsertmästarlogerna samsas med några kontor och efter det till kafeterian där musiker och sångare möts i pauserna. 

På kafeterians andra sida finns ytterligare en artistloge med en räcka övningsrum samt den andra trappan ned till scenen. Vid scenen har orkesterns alla stämmor sina uppackningsrum grupperade runt ytterligare två artistfoajéer. Där finns också omklädningsrum, utrymmen för förvaring av slagverk och flyglar, pausrum för scenteknikerna och förstås de kontrollrum från vilka radiosändningarna styrs. 

Området bakom scenen och de publika ytorna är skilda världar, vilka förenas kring musiken först inne i konsertsalen. I vanliga fall är världen bakom scenen den mest konstanta i så måtto att jag där träffar ungefär samma människor varje dag. I publikfoajéerna är omsättningen större, även om vi har åhörare som går på konsert varje vecka. 

Under Östersjöfestivalen råder omvänt förhållande. Jag har känt igen stora delar av publiken från kväll till kväll, medan jag bakom scenen mött nya människor varje dag. Envar orkester och kör har sin själ, så stämningen bakom scenen har varierat påtagligt. Det verkar säkert flummigt, men jag tycker att de olika ensemblerna utöver att låta på skilda sätt också känns olika. 

För mig - och säkert för många av mina arbetskamrater - innebär således Östersjöfestivalen kulturutbyte in på bara huden. Inom loppet av en vecka får vi i år insupa stämningen hos polska, ryska, tyska, venezolanska, lettiska, finska och flera olika svenska ensembler. För man ska inte förledas att tro att kulturskillnader enbart har nationell härkomst. De svenska ensemblerna känns också helt olika. 

Östersjöfestivalen har varit mäktig på alla plan. Skyhög musikalisk nivå, konstnärliga kommentarer i programsättningen, flödet av ensembler och artister, seminariernas politiska tyngd, introduktionernas folkbildande karaktär samt - inte minst - alla fina samarbeten som gjort festivalen möjlig. Ingen nämnd och ingen glömd. 

Vi har under veckan gjort massor med radio. För det är ju det som är vår främsta uppgift, att producera radioprogram med räckvidd över hela landet. Under Östersjöfestivalen har P2 direktsänt samtliga konserter och till det bjudit på mängder av fakta och intervjuer både i samband med sändningarna och i program vid andra tider på dagen. Hälften av konserterna har sänts direkt över stora delar EBU-området, det vill säga Europa. 

Som public-service ska vi balansera olika perspektiv och det tycker jag att vi har lyckats med. Vi har i öppenhetens namn fortsatt samarbetet med den omstridde ryske dirigenten Valery Gergiev och framfört både patriotisk rysk musik (Sergei Prokofjevs propaganda-kantat Alexander Nevskij) och sådan som stått i opposition till makten (Shostakovitjs fjärde symfoni).  

Vi har presenterat flera verk av nu levande svenska tonsättare, varav två uruppföranden, och flera svenska solister. Programmet i stort har spänt från barocken till vår egen tid med god spridning bland musikaliska kultursfärer. Fyra kvinnliga tonsättare har lyfts fram. 

Utifrån festivalens teman miljö och ledarskap har situationen runt Östersjön diskuterats vid fyra större och fem mindre seminarier.

Med uppmaningen "Bli Östersjösmart" har vi verkat för större medvetenhet om hur var och en kan bidra till ett renare innanhav. Under veckan har P4 Stockholm sänt inslag på detta tema och tack vare ett samarbete med Bokförlaget Max Ström har boken "50 sätt att rädda Östersjön" delats ut till alla besökare i Berwaldhallen. Under festivalen har Radiohjälpen samlat in medel till fortsatt miljöarbete. 

Det är söndag eftermiddag och jag ska snart bege mig till Stockholm och Östersjöfestivalens grandiosa final, ett konsertant framförande av Richard Strauss opera Elektra med Finlands nationalopera under ledning av Esa-Pekka Salonen. 

Varmt tack alla musiker och sångare som bestått oss med oförglömliga musikupplevelser! Tack alla som skött det praktiska och tack alla organisationer som har bidragit till festivalens genomförande! Och tack, kära publik, för att ni har lyssnat på radiosändningarna och/eller konserterna på Berwaldhallen, Operan och Musikaliska! 

Helena Wessman, den 4 september 2016

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".