Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Konserthuschef Helena Wessman bloggar om sitt arbete med Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören...

Strax norr om sommaren

Publicerat fredag 16 september 2016 kl 18.28

Kanske har islänningarna det hårda vädret att tacka för sin obotliga optimism. Konserthuset Harpa bär i så fall syn för sägen. I veckan genomfördes för andra gången Nordisk Orkesterkonferens i den magnifika byggnaden. Trettiofem orkestrar var representerade och på programmet stod erfarenhetsutbyte och framtidsspaning.

Det stormar och regnet slår hårt i marken. Havet kastar sig oroligt mot land och staden ligger i mörker. När jag kommer ut på strandpromenaden är blåsten så hård att jag får svårt att andas. Det går nästan att luta sig mot vinden.  

Jag är ordentligt klädd med ylleunderställ, vattentäta skor och regnkläder i flera lager och känner mig smått hjältemodig som tagit mig ut denna tidiga timme. Ända tills jag möter en joggare. I shorts och t-shirt. 

Första gången jag besökte Reykjavik var 2011. Islands konserthus Harpa var nytt och Göteborgs Symfoniker skulle som första utländska orkester framträda i den vackra stora salen. Gustavo Dudamel dirigerade och stämningen var febrig. 

Redan efter en månad kom jag tillbaka för att delta i Nordisk Orkesterkonferens och fick mig till del Harpas tillkomsthistoria. Då den isländska ekonomin kraschade 2008 hade bygget just inletts. Allt stannade av och konserthuset nakna stomme stod där i hamnen som en deprimerande påminnelse om hur snabbt förhoppningar kan grusas. 

Då en ny regering kommit på plats tyckte den unge kulturministern (som jag minns det var han inte ens 30 år fyllda) att denna förlamning inte gick an. Tillsammans med Reykjaviks borgmästare drev han igenom att konserthuset skulle färdigställas. Island behövde sin märkesbyggnad och genom bygget kunde många arbetstillfällen skapas.  

När vi kom dit 2011, ett år efter invigningen, var läget fortfarande skakigt. Islands Symfoniorkester hade flyttat in och publiken strömmade till, men medel till driften saknades. Göteborgs Symfonikers gästspel blev möjligt bara efter mycket kreativa och optimistiska förhandlingar. En märklig uppgörelse blev det, men vi rodde konserten i hamn. 

Nordisk Orkesterkonferens cirkulerar mellan länderna och när vi nu fem år senare kommer tillbaka till Reykjavik pekar kurvorna uppåt. Turisterna strömmar till och Islands ekonomi växer. Konserthusverksamheten har mognat och symfoniorkesterns konserter lockar mer publik än någonsin. Harpa har med sin storslagna arkitektur blivit en besöksmagnet. 

Men vädret är detsamma. "Just north of summer" som en reklamslogan lyder. De islänningar jag pratat med menar att det är tack vare det hårda klimatet de blivit så optimistiska. När vinden ligger på som värst är det bara att bita ihop i förvissning om att bättre tider kommer. Eller som chefen för Islands Symfoniorkester, Arna Kristin Einarsdóttir, uttrycker det: "Om du inte gillar det isländska vädret, vänta i tio minuter så blir det ett annat." 

Till Nordisk Orkesterkonferens kommer symfoniorkestrars chefer för att utbyta erfarenheter och tala om framtida utmaningar. I år var vi ett åttiodal deltagare från 35 orkestrar och respektive lands arbetsgivarorganisationer.  

Uppskattade huvudtalare var Deborah Borda och Chad Smith, VD respektive planeringschef för Los Angeles Philharmonic. De berättade om femton års strategiskt arbete med att utveckla programsättningen, locka en mer blandad publik och stärka verksamhetens ekonomi. Med en omslutning på 126 miljoner US-dollar är Los Angeles Philharmonic världens bäst finansierade symfoniorkester. Men det har inte kommit av sig själv. Bordas och Smiths berättelse imponerar och inspirerar. 

I samband med onsdagens konferensmiddag bjöd Islands nuvarande kulturminister, Illugi Gunnarsson, på mingel. I sitt tal tryckte han på kulturens betydelse för vår förmåga att förstå varandra. "Genom kulturen kan vi känna det andra känner och dela med oss av våra egna känslor. Att satsa på kultur är att investera i civilisation." 

På programmet stod förstås också en konsert med Islands Symfoniorkester. Igår kväll hörde vi lyrisk svit av Páll Isólfsson, Dubbelkonsert för violin och violoncell av Johannes Brahms samt Symfoni nr 2 av Carl Nielsen. Osmo Vänskä dirigerade och syskonen Christian och Tanja Tetzlaff var solister. 

Nordisk Orkesterkonferens avslutas idag med olika framåtblickar och en diskussion om värdet av nordisk samverkan på kulturområdet. Själv sitter jag på flyget till Stockholm. Sveriges Radios Symfoniorkester ska ha konsert under ledning av Pablo Heras-Casado med Alban Gerhardt som cellosolist. På programmet Sergei Prokofjevs Sinfonia Concertante och Symfoni nr 1 av Pjotr Tjajkovskij. 

Planet har gått in för landning. Stockholm är soligt och varmt och den stormiga morgonpromenaden i Reykjavik känns avlägsen. Jag tänker att joggaren i shorts måste ha varit islänning. Härdad och obotligt optimistisk. 

Helena Wessman, den 16 september 2016.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".