Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Konserthuschef Helena Wessman bloggar om sitt arbete med Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören...

Musiken en omistlig del av public service-uppdraget

Publicerat söndag 27 november 2016 kl 09.25

I mediedebattens hetta glöms kulturen ofta bort, men ingen annan aktör på mediemarknaden erbjuder ett musikutbud och dito bevakning av sådan bredd som Sveriges Radio. Av Sveriges Radios hela utbud är 61 procent musik och varje framförande med Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester ges stor spridning nationellt och internationellt. Med egna ensembler garanteras vårt oberoende i programsättningen.

Eld i spisen, nybryggt te och gryning över havet som lagt sig till ro efter nattens storm. Tystnad råder, sånär som på eldens sprakande. Således ingen musik, fast man kan tänka att det skulle göra upplevelsen komplett. Inte minst för att det är första advent.   

I tystnaden växer musiken. Maken och jag testade för något år sedan en hel veckas avhållsamhet från andra ljud än dem som genererades av oss själva och naturen omkring. Vi befann oss på en avskild plats nära havet.  

Först var det just avskildheten som blev mest påtaglig, för vi stängde ju världen ute genom att radion stod tyst. Vi vande oss snabbt. Nyheter var det som skedde i och omkring just oss. Tankar och samtal djupnade, men också rent praktiska spörsmål fick större plats. En behagligt stilla bubbla att vara i. 

När vi till sist släppte in musiken igen - ingen av oss hade musicerat dessa "tysta" dagar - var upplevelsen revolutionerande. En berusning framsprungen enbart ur rytmiserade ljud. En energikick utan motstycke.  Kropp och själ elektrifierades och vi bara måste dansa och sjunga med. 

Jag återkallar minnet i perioder då jag konsumerar musik nästan på slentrian. Påtalar för mig själv tystnadens betydelse för musikens djupare påverkan och att det är lika viktigt att stänga av alla musikapparater som att sätta på dem. 

Men i kulna, trötta november är det svårt. Då behöver jag mycket musik för att med positiv energi kunna ta mig an vardagens utmaningar. Det bästa är förstås att få tillgodogöra sig musiken i en konsertsal tillsammans med andra människor. Och det har jag ju lyxigt många möjligheter att göra.  

Långt ifrån alla har det så och därför är det viktigt att människor i hela landet ges tillgång till ett kvalificerat musikutbud via radio. Med kvalificerat menar jag ett musikutbud av hög kvalitet, utvalt i syfte att spegla hela den stora bredd som erbjuds. 

Jag tänker då inte enbart på det som sänds i Sveriges Radio P2, utan lika mycket på den väldiga mängd musik som presenteras i de andra kanalerna. Musiken utgör 61 procent av Sveriges Radios hela utbud och är en oundgänglig del av Sveriges Radios public service-uppdrag. 

I mediedebattens hetta glöms kulturen ofta bort. Public service likställs felaktigt med god nyhetsjournalistik och åsikten att licensmedlen borde komma även kommersiella medier till del framförs ofta. Det debattörerna då väljer att bortse från är allt "det andra" som ingår i till exempel Sveriges Radios uppdrag.   

Ingen annan aktör på mediemarknaden erbjuder ett musikutbud och dito bevakning av sådan bredd som Sveriges Radio. Den västerländska konstmusiken, klassisk musik, hörs enbart i Sveriges Radio P2 som också är unik med sitt utbud av jazz och folkmusik. Det finns inte någon annan radiokanal som spelar den sortens musik. 

Gällande P3 lever många i villfarelsen att musikutbudet är detsamma som i de kommersiella kanalerna. Men också i P3 spelas musik som inte hörs någon annanstans. Exempelvis lyfts spirande svenska artister och grupper fram i en mängd och på ett sätt som saknar motstycke.  

I P3 presenteras varje år 14.000 unika titlar, varav drygt 40 procent med svenska artister. I kommersiella kanaler omfattar det årliga utbudet mindre än en tiondel så många låtar.  

Musikutbudet i P2 består till 70 procent av västerländsk konstmusik, 20 procent jazz och tio procent folkmusik. Varje år hörs 35.000 unika verk i P2, varav 20.000 i livesändningar. Hälften av den musik som spelas är svensk. 

Sveriges Radio både bevakar, speglar och är dynamisk aktör inom det svenska kulturlivet. För det senare har vi de "skapande enheterna" Radiokören, Sveriges Radios Symfoniorkester och SR Drama. 

Att Radiokören är unik håller nog de flesta med om. I landet finns ju inga professionella ensembler av motsvarande slag. Och att SR Drama är ensam om sitt uttryck har på sistone framhållits av flera kulturskribenter. Men varför Sveriges Radios Symfoniorkester, det finns ju många andra orkestrar i landet? 

Det främsta skälet till att Sveriges Radio har sin kör och orkester och dramaavdelning är oberoendet, att Sveriges Radio i sitt utbud inte ska behöva förlita sig på andra institutioners val av repertoar.

Sveriges Radio ska spegla det svenska kulturlivet, men vi ska också ha resurser att presentera ett utbud helt efter eget skön. Att när det gäller Radiokören och Radiosymfonikerna ge lyssnare över hela landet tillgång till just den musik och de artister vi själva väljer ut.  

Det ska inte tolkas som att vi enbart ska framföra sådan musik som ingen annan tar sig an, utan det omfattar också riktigt kända verk som vi vet att publiken vill höra och som vi tycker att de flesta bör känna till.  

Mycket av det Radiosymfonikerna framför sammanfaller med andra orkestrars program, men vi presenterar också sådant som ytterst sällan hörs på svenska scener.  

Det gäller våra många uruppföranden - Sveriges Radio är landets största beställare av ny musik - men också äldre verk av kända tonsättare som av någon anledning inte framförs så ofta.  

Som till exempel Franz Schuberts tredje Symfoni  som vi spelade för några veckor sedan eller Das Paradies und die Peri av Robert Schumann som framförs i vår. Det senare verket hade knappt alls framförts i vårt land innan Daniel Harding satte upp det med Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören för några år sedan. 

Innevarande vecka framförde Sveriges Radios Symfoniorkester musik av Maurice Ravel, Manuel de Falla och Claude Debussy, ömsesidigt influerade av spanska och franska tongångar. Javier Perianes var solist i Manuel de Fallas pianokonsert Nätter i spanska trädgårdar. Juanjo Mena dirigerade.  

Radiokören har repeterat inför nästa veckas konsert med Andrew Manze i Engelbrektskyrkan. På programmet står engelsk musik för kör a capella.  

I båda fallen sänds konserterna i P2 på Berwaldhallens fredagstid och i repris onsdag förmiddag veckan efter. Enskilda verk ur konserterna kommer också att presenteras i andra program i P2.  

Samtliga konserter med Sveriges Radios ensembler erbjuds radiokanaler i andra länder genom det omfattande EBU-utbytet, vilket gör att Sveriges Radio i sin tur får tillgång till ett internationellt utbud.  

Varje framförande med Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester får således stor spridning nationellt och internationellt. Precis som det stipuleras i public service-uppdraget för Sveriges Radio. Den del av uppdraget som rymmer "det andra", som inte är nyhetsjournalistik. 

Helena Wessman, den 27 november 2016.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".