Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Podden som reder ut aktuella begrepp och fenomen så att du som lyssnar får koll på vad det handlar om...

Vad är det årets nobelpristagare har åstadkommit egentligen?

Publicerat torsdag 10 december 2015 kl 10.31
P3 Om Nobelpriset
(23 min)
Nobelmedalj
Den som tilldelas ett nobelpris får i år åtta miljoner kronor, ett diplom och en guldmedalj. Bild: Public Domain

Den 10 december varje år delas nobelpriset ut till personer som gjort viktiga upptäckter. Men vad är det årets nobelpristagare egentligen har gjort för att få sina utmärkelser? Jag ringde Gustav Källstrand, 1:e intendent på Nobelmuseet, och bad honom förklara det för mig.

Fysik

Enligt Kungliga Vetenskapsakademien tilldelas Takaaki Kajita och Arthur B. McDonald 2015 års fysikpris "för upptäckten av neutrinooscillationer, som visar att neutriner har massa".

Men vad betyder det här egentligen? Gustav Källstrand, intendent på Nobelmuseet i Stockholm förklarar det så här:

"Årets fysikpris går till forskare som har visat att neutriner kan ha massa. Neutriner är både den minsta och den vanligaste partikeln i universum och den interagerar inte med någonting. Det här har ingen som helst praktisk betydelse från början. M en om man struntar litegrann i exakt vad det här betyder, vad neutriner är och så vidare, så kan man titta på vad det här vetenskapliga genombrottet betyder.

Årets fysikpris är en vetenskaplig upptäckt som ställer det vi har trott på i universum på ända. Fysikerna jobbar idag med något som kallas för standardmodellen och den förklarar vilka partiklar som finns och vilka krafter som finns i universum. Tanken med den här modellen är att man ska kunna förklara i princip allt som händer med den och man har varit ganska nöjd med den.

Problemet är att den modellen säger att de här neutrinerna, som är små och som vi tycker att vi inte har någon nytta av, finns men att de inte får ha massa. Med dessa förutsättningar fungerar den här modellen.  Nu har de här forskarna visat att det finns neutrinos som har massa. Det visar att den bild och den standardmodell vi har av hur universum fungerar inte stämmer.

Det här betyder inte att vi måste kasta ut all den forskning som finns genom fönstret, men det visar att vetenskapen inte är färdig och att vi måste forska vidare. Ofta är det just i sådana här små diskrepanser eller små avvikelser från det man trodde att man visste som stora vetenskapliga genombrott i framtiden också kan dölja sig.

Så det här är ett väldigt viktigt nobelpris på det sättet, att det förklarar vad vi vet om universum"

Kemi

Enligt Kungliga Vetenskapsakademien tilldelas Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar årets kemipris "för mekanistiska studier av DNA-reparation".

Gustav Källstrand vid nobelmuseet förklarar priset så här:

"Kemipriset går till forskare som har visat hur DNA reparerar sig själv. Här ska man komma ihåg att DNA reparerar sig själv oavsett om de här forskarna hade upptäckt det eller inte, så de har inte uppfunnit DNA-reparation utan de har upptäckt hur det fungerar.

Det är nämligen så att UV-strålning från solen till exempel skadar våra gener, alltså vårt DNA. Det här går i sin tur så fort så att om det inte fanns någon reparationsmekanism som lagade det så skulle DNA:t gå sönder vilket skulle innebära att livet på jorden inte skulle kunna finnas och utvecklas. Det här kom inte minst den svenska nobelpristagaren Tomas Lindahl på, just att det fann sig på det här sättet.

Sen började man då fråga sig hur det här fungerar och hur det kommer sig att vi ändå existerar och så började man forska på hur DNA reparerar sig själv. Det är med andra ord en väldigt grundläggande mekanism för hur DNA fungerar och det har förstås betydelse för förståelsen för hur våra kroppar men också hur livet självt fungerar.

Sedan kan förhoppningsvis den här förståelsen för DNA-reparation göra (och har i viss mån redan gjort) att vi på konstgjord väg kanske kommer att kunna stimulera DNA-reparation vilket i sig kanske kan motverka cancersjukdomar så väl som åldrande. Det har praktiska konsekvenser men i sig är det en väldigt grundvetenskaplig upptäckt"

Medicin

Nobelpriset i fysiologi eller medicin utses av Nobelförsamlingen vid Karolinsk Institutet och i år tilldelas det med ena hälften gemensamt till William C. Campbell och Satoshi Ōmura "för deras upptäckter rörande en ny terapi mot infektioner orsakade av parasitmaskar" och den andra hälften till Youyou Tu "för hennes upptäckter rörande en ny terapi mot malaria".

Så här förklarar Gustav Källstrand medicinpriset:

"Årets medicinpris är ett i jämförelse väldigt praktiskt pris. Det är delat i två delar till olika mediciner mot parasitsjukdomar. En av dom är mot malaria och det andra mot två sjukdomar som heter flodblindhet och elefantiasis, och det är alltså sjukdomar som orsakas av parasiter som kommer in i kroppen. De här forskarna har alltså hittat ämnen som kan bota de här sjukdomarna.

Vad som är intressant är att det i båda fallen handlar om ämnen som kommer från naturen. I ena fallet är det från en sorts jordbakterie och i det andra i extrakt från malört. Så fungerar ofta läkemedelsframställning, att man hittar ett ämne i naturen som man ser har effekter mot sjukdomar och sen försöker man ur de här ämne hitta det verksamma substansen så att man kan utvinna den, tillverka den och sedan tillverka mediciner. 

De här medicinerna har sedan räddat livet på massor av människor och har varit fantastiskt framgångsrika. Så det är medicinprisets stora betydelse, det är ett väldigt praktiskt pris"

Litteratur

Litteraturpriset utses av Svenska Akademien och i år går det till den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj med motiveringen "för hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid".

Gustav Källstrand förklarar litteraturpriset så här:

"Det här är ett lite unikt pris eftersom det går till en journalist, vilket inte är så himla vanligt. Det är en journalist som har arbetat litterärt och hon har haft en hög kraft på litterär framställning. Hon har jobbat med att intervjua människor och sedan låta dessa röster komma till tals och det är människor vars röster kanske inte har fått komma till tals genom historien. Det handlar om tjernobyloffer, kvinnor i röda armen, barn och soldater. Så hon har alltså intervjuat massa människor och sammanställt det här i böcker som varit väldigt välskrivna"

Fred

Fredspriset utses av Norska Nobelkommittén och i årets går priset till den tunisiska nationella kvartetten för dialog.

Så här förklarar Gustav Källstrand fredspriset:

"Fredspriset har gått till en kvartett av organisationer. Efter att den arabiska våren kom till Tunisien började stegen tas mot en demokrati, men den här processen var väldigt. I ett väldigt kritiskt skede så gick då fyra organisationer från civilsamhället samman för att skapa en stabil utveckling, och man skapade en modern konstitution. De har alltså lett arbetet mot en demokrati och sett till så att man fortsätter på den väg man styrde in på när den gamla regimen störtades.

Norska Nobelkommittén valde då att stötta det här arbetet genom att säga "vi uppmärksammar vilket svårt och bra arbete ni gör och vi hoppas att den här processen ska fortsätta på vägen mot stabilitet på ett demokratiskt sätt", för det är på många sätt fortfarande ett instabilt samhälle.

När de tillkännagav de här priset sa de också ganska tydligt att de inte säkert kan veta eller säga att det är fred och demokrati i Tunisien om fem eller tio år men att de hoppas att det här priset ska bidra till en fredlig utveckling. Det är någonting som viktigt att poängtera för att om det nu skulle visa sig att det inte fungerar i Tunisien, att demokratin inte klarar sig och att den här organisationen inte håller ut så kanske vissa menar att det var ett dåligt fredspris. Då skulle jag vilja säga att det inte alls var ett dåligt fredspris utan att det var ett försök att stötta personer som gör bra saker"

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne

Det här priset, som ofta (och något felaktigt) refereras till som Nobelpriset i ekonomi, utses av Sveriges Riksbank. I år går det till Angus Deaton med motiveringen "för hans analys av konsumtion, fattigdom och välfärd".

Gustaf Källstrand förklarar priset så här:

"Årets ekonomipris är nog det svåraste att förklara, men det man kan säga är att Angus Deaton har arbetat med att studera fattigdom och ganska stora skeenden i den globala ekonomiska utvecklingen.

Man brukar prata om att ekonomer tänker sig att människor agerar rationellt även om det finns omånga ekonomiska forskare som har visat att människor inte alltid tänker logiskt på sin ekonomi när de fattar beslut och att det finns andra faktorer som spelar roll. En annan sån sak som ekonomer har trott är att fattiga människor och rika människor tar liknande beslut om sina pengar.

En av de saker Angus Deaton belönas för är att han har visat att det här inte riktigt stämmer och att man ser inte pengar på samma sätt om man har mycket pengar som om man har lite pengar. Ska man studera hur människor hanterar pengar så måste man därför ta hänsyn till om man beskriver en fattig miljö eller en rik miljö för det får ganska stora konsekvenser och det har forskningen kanske i viss utsträckning negligerat tidigare. Det här är en av upptäckterna han belönades för, men det finns flera.”

Vill du veta mer om Nobelpriset? Lyssna på P3 Om HÄR eller via länken nedan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".