Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1-morgon samlade som podd.

Ingen kyrka här, tack; Cecilia Uddén i Minya

Publicerat måndag 8 maj kl 08.00
Cecilia Uddén. Sveriges Radios korrespondent i Kairo. Ekot Sveriges Radio.
Cecilia Uddén. Sveriges Radios korrespondent i Kairo. Ekot Sveriges Radio. foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio Foto: Mattias Ahlm
Utrikeskrönikan 8 maj 2017. Minya.

Här är Minya, måndag

Jag är tjänstledig från Sveriges Radio och reser just nu genom små idylliska byar längs Nilen, veteskörden pågår, ofta för hand, men mangofrukterna är än så länge inte större än små gröna oliver. Och när en vattenbuffel lufsar ner i Nilen medan vi dricker kardemummakaffe och eftermiddagssolen sveper över de märkliga äggformade gravkupolerna på den sandfärgade sluttningen, så är det lätt att glömma det hat som finns i vissa av dessa byar.

Igår smet jag in bakvägen i en belägrad by Kom al Lufi, där det den kristna minoritetens önskan om att få bygga en kyrka har lett till mycket starka spänningar. För ett år sedan brändes fyra kristna hem ner, de anklagades för att ha försökt bygga en kyrka i smyg, utan tillstånd och under påskhelgen, en vecka efter IS blodiga terrorattentat på palmsöndagen, fick de kristna for ovanligheten skull tillstånd att hålla gudstjänst i ett privat hem i Kom el Lufi. Det bor 1500 kristna i en by med 20 000 muslimer, där finns 16 moskéer men ingen kyrka.

Men så snart den ditreste prästen Fader Daoud, hade lämnat byn började trakasserierna, unga killar som tände eld på hönsburar och gick med käppar och bankade på kristna hem. 30 personer greps, fyra sitter fortfarande i häktet byn är belägrad av säkerhetstjänsten, inga journalister får komma in. Och inga representanter för staten, från guvernören och nedåt, vill uttala sig om läget i Kom Al Lufi.

Vi tog bakvägen in och bjöds på läsk hemma hos den muslimske barberaren Fawzi. Jag hade nog väntat mig att de flesta muslimer skulle säga som vanligt att media överdriver, att muslimer och kristna inte har några problem, vi äter och dricker med varandra, ”binakul wa nishrab maa baad”, ett av de vanligaste överslätande uttrycken, som i praktiken ofta också betyder: lägg dig inte i. Kanske skulle jag träffa någon som sa: jomen, det är klart de kristna ska få sin kyrka, men om de bygger den i smyg så är det klart att vi blir misstänksamma.

Istället möter jag Umm Mahmoud, en kvinna som säger:

– Vi kommer aldrig att tillåta en kyrka här mellan moskéminareterna. De kristna kan hålla gudstjänst i grannbyn. Annars skulle våra unga pojkar på väg till moskén bli distraherade om de tvingades se deras halvnakna flickor välla ut ur kyrkan.

Halvnaken betyder i det här fallet barhuvade, utan sjal, med kortärmade klänningar och t-shirts.

– Nej det kommer vi aldrig att tillåta, sa kvinnan, dessutom står det i koranen att kyrkor är syndens nästen, sa hon.

– Nej det stämmer inte, invänder en ung man, det står inte så om kyrkor i Koranen, men det stämmer att våra traditioner här i byn inte kan tillåta en kyrka. Och när det gäller de där kristna hemmen som bränts ner, så var de de själva som tände eld - för att kunna lägga skulden på oss muslimer, sa kvinnan, men just då blev hon avbruten av fyra polisbefäl som dundrade in hos barberaren Fawzi för att vänligt men mycket bestämt eskortera mig ut ur byn.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".