Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Murder in Amsterdam" en studie över samtiden

Publicerat fredag 12 januari 2007 kl 11.00

Nu är islam en europeisk religion, konstaterar författaren Ian Buruma i sin studie över samtiden: ”Murder in Amsterdam”.  Och hur människor i Europa, både muslimer och icke-muslimer kommer att handskas med det är frågan som kommer att avgöra framtiden. Hans bok utspelar sig i Holland, för vilken plats vore bättre om man vill studera det dramat. Den börjar med mordet på filmaren och provokatören Theo van Gogh på en cykelbana i Amsterdam en novembermorgon 2004.

Vad hände egentligen med toleransen i det lilla platta landet med sin tillåtande inställning till droger och dödshjälp och homosexuella, den mångkulturella utopin, där allt var så fritt och där alla var överens. Buruma återvänder till Nederländerna efter många år utomlands och tar oss med på en vandring genom red light district i Amsterdam, där det är lättare att få tag i en dildo än en morgontidning. Kanske säger han, har den västerländska civilisationen med dom här kvarteren som symbol något att stå till svars för.

Och så för han upp huvudpersonerna på arenan. En död. En som flytt fältet. En inlåst.

Theo van Gogh, fet och ful och från en av dom finaste holländska familjerna, retade alla på bästa sändningstid och trodde att yttrandefrihet inkluderade friheten att förolämpa. Skjuten, halsen avskuren, två knivar i bröstet. Mördaren, Mohammed Bouyeri, 26, hade stuckit fast ett brev på den döda kroppen, uppmanade till heligt krig mot dom otrogna. Det var adresserat till Ayaan Hirsi Ali, som tillsammans med van Gogh gjort kortfilmen Submission. Texter ur Koranen projicerades på nakna kvinnors kroppar.

Hirsi Ali hade verkligen lyckats röra om, den exmuslimska högutbildade kvinnan från Somalia och fått fiender i alla läger. Hon hade bestämt sig för att trotsa islam, upplysa dom muslimska kvinnorna och tog landets största provokatör till hjälp, men det gick fel på vägen. Hon förödmjukade bara dom hon eventuellt tänkt att hon skulle hjälpa.

Och så Mohammed Bouyeri, som gick från sekulariserad och haschrökande tonåring till helig krigare, som inte klarade av den västerländska friheten och återvände till ett striktare regelverk han laddade ner från extremiska sajter på nätet. En av alla andra generationens invandrare som sett sina ambitioner gå om intet trots alla försök att assimilera.

Likheten mellan honom och djurrättsaktivisten som mördade Pim Fortyun 2002 är enligt Buruma slående: båda var idealistiska narcissister som kände sig hindrade i sitt uppdrag att göra världen bättre av storkäftade mediapersonligheter. Pim Fortuyn var den extravagant katoliken, den homosexuella populisten som spelade på nostalgi och människors rädslor för muslimer: i en teveomröstning två år efter sin död blev utsedd till den största personligheten i Holland genom tiderna, före Rembrandt och Erasmus av Rotterdam.

Efter elfte september och mordet på Theo van Gogh lämnade många västermänniskor i Holland den multikulturella toleransen och började leta efter andra ideal.. Det talas om ett monument över Theo van Gogh i Amsterdam: en två meter hög cigarrett eller en jättekaktus. Ett år efter sin död, då Ian Buruma gör sin undersökning av den holländska toleransens gränser, har von Gogh transformerats till en sorts martyr för yttrandefriheten. Och Nederländerna har mer eller mindre strypt invandringen från länder utanför EU och det talas nu mest om dom nya medborgarnas skyldigheter. Men någonstans handlar ändå allt om att lyckas att få människor att känna sig delaktiga, att inte bli fiender till det land som dom växer upp i, vad som hände i Holland kan hända var som helst i Europa, menar Buruma, så länge unga människor känner att döden är deras enda väg hem.

 Katarina Wikars

katarina.wikars@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".