Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Alla kungens män på nytt på bio

Publicerat fredag 19 januari 2007 kl 07.46

Steven Zaillian är nog mest känd som manusförfattare till filmer som Gangs of New York av Martin Scorsese och Sydney Pollacks film Tolken. Men han har också regisserat film. Alla kungens män är hans tredje långfilm och manus bygger på en roman av Robert Penn Warren, som i sin tur bygger på den sanna historien om den karismatiske och populistiske vänster-politikern Huey P Long, född 1893 och först guvernör och sedermera senator för sin hemstat Louisiana. Romanen gjordes som film redan 1949 och vann då flera Oscarsstatyetter.

Göran Sommardal har sett Alla kungens män.

Sean Penn spelar Willie Stark, guvernörsämnet som mitt under pågående valkampanj bestämmer sig för att bli sin egen och sina egna bonnläppars guvernör och inte sina ursprungliga uppdragsgivares papegoja. Han gör det genom att lova att ta från de rika och ge de fattiga vägar, skolor och sjukhus.

Och med på resan från uppgång och framgång till våldsamt fall har han Jack Burden, själv nedstigen från High Society för att bli uppkomlingens slav på triumfvagnen – den framgångsrike journalisten som gräver fram de rätta nyheterna åt den hänsynslöse politikern. Och inte minst som lågmäld bakgrundsberättare till hela historien. Och han spelas av Jude Law.

Och Sean Penn, han talar till massorna, han vrenskas med maktens män, han låter sig fotograferas med sin bonnläpp till far, han vänsterprasslar med sin sekreterare och allt-i-allo och han högerprasslar med allsköns vaudeville-artister, med viss förkärlek för dem som åker skridskor; och han bygger sjukhus till de medellösa.

Det är en berättelse som blir tung av sina tunga skådespelare, förutom Penn och Law, Anthony Hopkins, James Gandolfini, Kate Winslet, Mark Ruffalo och Patricia Clarkson. Men det är också en berättelse som tyngs ner av sitt eget kraftfulla berättande, där varje scen och iscensättning är som skurna ur den där eftertraktade mustigheten och betydelsedigra märgfullheten som den amerikanska filmepiken kan vara så bra på. Men här hotar den där sammanlagda tyngden från manskapet och fruntimren, i all sin sammanlagda berättarenergi, att tränga undan den där egentliga historien om 30-talets fattiga och maktlösa i Louisiana och en politiker ur deras egna led som på sitt brutala vis försökte ge dem lite rättvisa.

Här är den historien bara avstampet inte för att heller riktigt berätta en annan historia, personintrigernas intrikata fabel, utan mest för att låta själva filmberättandets bilder breda ut sig och ta plats. Så att det till slut blir det man minns, medan det där andra på nytt skattar åt glömskan.

Göran Sommardal

goran.sommardal@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".