Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tykwer spiller ut "Parfymen"

Publicerat torsdag 25 januari 2007 kl 07.49

1985 kom ”Parfymen”, en roman av den tyske författaren Patrick Süsskind och den blev både en kultbok och en världsuccé. Drygt 20 år tog det för boken att ta sig till filmduken och när det nu sker, så är det, tillika tyske Tom Tykwer som regisserar. Efter debuten med ”Spring Lola spring” har Tykwer kommit att framstå som en av europas mest uppburna unga regisörer, och han fick förfoga över så där en 500 miljoner för att filmatisera ”Parfymen”.

Filmen har svensk premiär i morgon och Gunnar Bolin har sett den.

Jean Baptiste Grenouille har världens bästa näsa - det vill säga väderkorn. Han lever på 1700-talet i Frankrike och han dödar unga flickor för att kunna destillera fram den slutgiltiga doften ur kvinnornas underbara kroppsodörer. Hade Grenouille levt idag hade han förstås varit sommelier, vinkypare eller kanske en konkurrent till vår svenske Richard Juhlin, mannen som sägs vara världsbäst på att sniffa sig fram till årgångar och producenter hos champagne. Men nu lever Grenouille istället i det stinkande 1700-talet och Tom Tykwer, tillsammans med sin evige parhäst fotografen Frank Griebe gör vad han kan för att få oss i biostolarna att känna lukten eller doften.

Första scenen är magnifik - ett mörker, ett sniffande ljud, så lite gudomligt ljus uppifrån på en näsa - Grenouilles - minuterna innan han ska avrättas. Sen klipper vi till ruttnande fiskar, halvdöda djur och skinnbitar, skitiga, fjärtande människor i ett gytter av avfall och exkrementer och det klafsas och splafsas, klibbar och stånkas på ljudbandet och jag tänker på mycket men inte på lukt, hur mycket berättaren John Hurt än bedyrar att i Paris anno 1700 nånting, där stinker det bigtime. Och redan i starten seglar Tom Tykwers Parfym iväg på en egen liten tur bort från bokens och ordens magiska lilla sjö där konsumenten, läsaren har möjlighet att fantisera själv, och ut på de allra största gesternas hav och där bli Süsskinds roliga absurda fantasi alldeles obegripligt tråkig.

Jag engagerar mig inte i en ung man som med ett ansiktsuttryck på det allra mest kärleksfulla vis mördar ungmör och gatflickor för att komma åt deras dofter. Och när det mot slutet blir massorgier på stora torget så skriver Tom Tykwer för evigt in sig i filmens kalkon-kanon. Tykwers stora mistag är att han försökt att göra en fantastisk osannolik bok till en sannolik fantastisk film. Det blir boken Parfymen i skala ett till ett, det höll som text men blev bara ett band av vackra avfilmade bilder som film.

                                                             Gunnar Bolin

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".