Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vargnatten - ett tjetjenskt terrordrama i Norge

Publicerat onsdag 31 januari 2007 kl 11.03

Den norske författaren Tom Egeland började som journalist, först vid Aftenposten och sedan som nyhetschef på norska TV2. Numera är han framgångsrik thrillerförfattare. ”Vargnatten” är den andra av Egelands böcker som översatts till svenska. Den handlar om ett tjetjenskt terrordrama i en norsk tv-studio. Just tjetjenienfrågan dyker regelbundet upp i den ryska samtida litteraturen, men nu har kriget i Tjetjenien och dess konsekvenser börjat märkas i fiktionen också i väst. Fredrik Wadström har läst Tom Egelands ”Vargnatten”.

För oss som inte läser politiska thrillers varje dag är det lätt att bli anfådd av tempot och dramatiken hos Tom Egeland. Berättelsen börjar när den direktsända debatten drar igång i norsk tv. Några argument för den tjetjenska frihetskampen hinner utbytas innan några av debattdeltagarna drar sina vapen och blottar sina bombbälten. De kräver att kameran ska fortsätta filma och gisslandramat spelas upp för de norska tv-tittarna.

Att just tjetjenska terrorister skulle utföra ett spektakulärt dåd i Norge med norska politiker som del av gisslan finns förstås ingen riktig täckning för i de verkliga händelser som den tjetjenska terrorismen blivit känd för: musikalen Nordost, bomber i Moskvas tunnelbana och förstås Beslan. Tidigare litterära skildringar i väst av tjetjenienfrågan är betydligt mer anspråkslösa. I Kajsa Ingemarssons roman ”Den ryske vännen” från 2005 finns kriget i Tjetjenien med som en fond, en viktig fond men inte mer. Och när Dramaten satte upp den tyske dramatikern Torsten Buchsteiners pjäs ”Nordost” 2006 var det ett försök att fånga de faktiska händelserna på Dubrovkateatern de där skäckdygnen hösten 2002. Egelands ”Vargnatten” går flera steg längre. Han verkar faktiskt på allvar vilja diskutera kriget i Tjetjenien och dess konsekvenser. Ibland tar välviljan över, ibland skymmer skildringen av norska politiska diskussioner sikten och mot slutet är det mer våldsam action än politiskt filosoferande. Men det finns två saker jag ändå skulle vilja lyfta fram som ovanliga med den här boken. Det ena är en återkommande inre monolog av en av de tjetjenska huvudpersonerna i berättelsen. I all sin lågmäldhet och detaljrikedom är den faktiskt en väldigt känslig skildring av världen ur ett individuellt tjetjenskt perspektiv. De stereotyper som Egeland annars kryssar fram bland är här som bortblåsta.

Det andra oväntade draget i boken är hur gisslandramat från början verkar drivas av politiska nationalistiska idéer. Men efter hand visar sig helt andra krafter vara i rörelse. Den som följt med i rapporteringen kring och efterspelet till Nordost eller Beslan känner igen den där upplevelsen av andra sanningar kan ligga dolda under dödssiffror och statistik. Men jag har aldrig läst en skickligare gestaltning av det offentliga spelet och det faktiska dramat.

Fredrik Wadström

fredrik.wadstrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".