Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Orfeo på Drottningholm - ett smycke

Publicerat måndag 30 juli 2007 kl 07.46
Orfeo: Rickard Söderberg, Euridice: Ida Falk Winland och Pastore: Mikael Bellini Copyright © Foto Bo Ljungblom

En av de allra första operorna, skapad för exakt 400 år sedan, då namnet opera inte ens var påtänkt utan man kallade det -ungefär- sagoskådespel till musik, favola in musica - det är vad Drottningholms Slottsteater premiärvisade i helgen.

Det handlar om Claudio Monteverdis L’Orfeo. Regissör är den holländske Michiel Dijkema som här prövar på den unika Drottningholmsscenen för första gången.

På plats i salongen: Per Feltzin.

Tänk er att ni hittar ett vacker smycke i en låda, ett smycke som ni tycker ser ut som det gjorts alldeles nyligen, kanske på 50-talet, med en ren och modern design. I stället visar det sig vara tillverkat för 400 år sedan.

Så kan det vara att uppleva Monteverdis L’Orfeo. Så mycket av den form av opera vi nu är vana vid, var redan klar då, trots att konstformen bara funnits i 10 år. Psykologin, sättet att berätta, musikens olika beståndsdelar som recitativ, arior och körpartier.

Samtidigt är det så avskalat, dramats ursprung är tydligare, det är inte så överlastat. Vi hör det folkliga berättandet och det naturliga sjungandet till enkelt komp.

Monteverdis opera står och faller med den som tolkar Orfeo och Rickard Söderberg mäktar med att ha det trycket på sina axlar. Hans tenor är då och då närmast barytonal. Han har ett stort omfång och han böjer rösten ut och in och visar upp sorgen som drabbar honom när hans älskade Eurydice dör av ett ormbett.

Och det sjungs och musiceras på ett lustfyllt och känslosamt sätt på Drottningholm. Några gånger tycker jag att dirigenten Mark Tatlow drar ner på tempot för mycket, nån gång är det oprecist men dynamiken mellan det svaga och det starka utnyttjas verkligen fullt ut.

Det har också att göra med Michiel Dijkema regi. Monteverdi har ett slags antika körer som kommenterar och sammanfattar. Här låter Dijkema de sakta gå fram till scenens kant och nästan tvinga sig på oss i publiken, nästan skrika över rampen. Mycket effektfullt och bra kontrast till partierna med solosång.

Men annars funderar jag över delar av Dijkmas regi och Claudia Damms kostymer. Här finns ett överspel och när kostymerna är antingen överdrivna herdekostymer eller överdrivna överklasskläder från Monteverdis tid så blir just överspel. Jag tolkar det som att man verkligen vill göra ett lekfullt skådespel av det - leka teater - men i det här fallet blir helheten lidande.

Bitvis lätt fånigt - bitvis helt glimrande.

Per Feltzin

per.feltzin@sr.se

Lördagkväll (19.30) den 11:e augusti sänder Sveriges Radio P2 Monteverdis opera i sin helhet.

Dirigent • Mark Tatlow
Regissör • Michiel Dijkema
Kostymer • Claudia Damm
I rollerna:
La Musica • Susanne Rydén
Orfeo • Rickard Söderberg
Euridice • Ida Falk Winland
Speranza, Pastore • Mikael Bellini
Caronte • Lars Arvidson
Proserpina • Anna Grevelius
Messaggiera, Ninfa • Lina Markeby
Apollo, Pastore, Spirito • Ulf Lundmark
Plutone, Pastore, Spirito • Lars Johansson Brissman
Pastore, Spirito • Johan Christensson
Pastore, Spirito • Conny Thimander
Pastore, Spirito • Joel Annmo
Drottningholmsteaterns orkester

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".