Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Moderna Museet i Paris visar Rodtjenko

Publicerat måndag 20 augusti 2007 kl 09.00

Konstnären och fotografen Alexander Rodtjenkos bilder av den ryska revolutionens första år har onekligen präglat uppfattningen av hur det såg ut och Rodtjenkos berömda porträtt av poeten Majakovskij och hans optimistiska bilder av det nya samhället de publiceras ständigt på nytt.

1999 kunde den svenska publiken stifta närmare bekanskap med Rodtjenko på Moderna Museet i Stockholm, men på den nu pågående utställningen på Moderna museet i Paris visas 200 bilder som aldrig förut ställts ut i väst. Mikael Timm har sett denna märklig utställning om en mytisk fotograf.

Alexandr Rodtjenkos bilder är närmast övertydliga men det är något mystiskt och mytiskt med dem i alla fall. Fotografier av Rodchenko säljs för svindlande belopp och i Moskvas källare gräver samlarna efter bleknade kopior.

Rodtjenko var fotografins motsvarighet till Majakovksij som han också arbetade nära med. Han var aktiv inom fotografi, skulptur, måleri och grafisk formgivning och inom alla områden utvecklade han genialt enkla och slående lösningar. När Martin Scorsese låter kameran gå upp i taket i Taxi Driver var Rodtjenko där tidigare. Scorsese har bra sällskap i klassrummet: Dziga Vertov lärde komposition och amerikanska 40-talsfotografer lärde sig luta kameran. 90-talets tidskrifter med olika typsnitt i rubrikerna och färglagda fält som krockar - visst, Rodchenko gjorde det först. I modefotogrfier, storföretags årsberättelser, arkitekturutställningar- överallt syns Rodtjenkos inverkan.

I Paris visas nu mer än 200 bilder av hans bilder som tidigare aldrig lämnat Ryssland. Utställningen är en upplevelse - men också rätt sorglig. Det börjar med ett par fritt svävande skulpturer som hänger från taket och två oljemålningar i Maljevitch stil - jodå, Rodtjenko kände och konkurrerade med honom också. Geometriska former - men så mycket lättare, så mycket sinnligare än hos generationskamraterna. Det fortsätter med porträtten av Majakovskij och andra artister verksamma under revolutionsåren. Rodtjenko var inte ödmjuk porträttfotograf utan sina berömda modellers jämbördige, han lärde dem posera, ja han gjorde dem till ikoner. Själv blev han internationellt berömd trots att han bara gjorde en enda utlandsresa - bilderna var helt enkelt så bra att det inte gick att ignorera honom.

Vid dryga 30 var han en fixstjärna också i Paris och New York - så börjar en långsam förstening. När det politiska klimatet ändras gör han reportage som förhärligar Sovjetunionen. Slavarbetare bygger en kanal - inte en bild visar förtrycket. Han fotograferar en fabrik: allt är underbart vackra geometriska mönster, kuggar som griper i varandra, skugga och ljus - arbetarna syns inte. Den geniale och politiskt radikale fotografen ser bort från den yttre verkligheten och stänger dörren till sin inre.

Det är svårt att säga hur mycket Rodtjenko tvingades ändra stil och hur mycket han själv ville det. I vart fall ägnar han decennier åt idrottsfotografi och visar igen sitt geni. Dagens tv-producenter borde studera hans bilder innan de placerar ut kamerorna på friidrottstävlingar - Rodtjenko hittar otroliga vinklar, gör perfekta kompositioner av kroppar i rörelse trots sin enkla utrustning.

Det går inte att låta bli att imponeras. Ändå är utställningen en sorgesång över en inställd framtid. Rodtjenkos revolutionära bilder ligger nära fascismen. Han ser inte människan, bara kropparna. Med tiden slutade han fotografera och nöjde sig med att ordna anspråkslösa fotoutställningar med andras bilder som förhärligade stalinismen. Men på kvällarna gick han på cirkus. Det blev inga märkliga bilder men han kunde inte sluta att fotografera det där ögonblicket då akrobaten besegrar tyngdlagarna. Själv uppnådde han änglarnas frihet från tyngdlagarna några hundradelar av en sekund - för de bilderna har han evigt liv.

                                                             Mikael Timm

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".