Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fallet Makropoulos

Publicerat torsdag 13 mars 2003 kl 13.08
En mysteriethriller med tragiska undertoner - så beskriver StockholmsOperan/Kungliga Operan i Stockholm den opera som man i går kväll hade premiär på. Och affischen, som syns överallt i Stockholm, visar en kvinna där skelettet tonar fram genom kroppen. Är hon död eller levande, ung eller gammal?
Hon är mycket levande, faktiskt mycket länge också. Det här är en kvinna som tycks ha förstahands information om människor som levt för mycket länge sen, hon kan tala om det som händer 1920, då den här operan utspelar sig och också om 1620. Huvudpersonen är operasångerska och i och för sig är de extraordinära, men det här kanske är lite mycket. Det är en kvinna som förtrollar alla män och kvinnor. Hon vet dessutom allt om ett testamente och papper som tillhör det. Janaceks opera är en sorts deckarallegori om hur det är att ha evigt liv, men inte kunna leva det livet. I Sverige tidigare, på 60-talet, på scen och i TV, har vi kunnat se den som Testamentet och då med Elisabeth Söderström. På scen i går kväll fanns en svenska som sedan länge arbetar på Det Konglige i Köpenhamn, Gitta-Maria Sjöberg. Hon är en fantastisk sångerska, utmärkt skådespelerska genom sin röst, sin frasering. I övrigt är hennes skådespeleri haltande. Antingen inte fått personregi eller inte varit mottaglig för den. Dessutom är scenografen och kostymören Isabella Bywaters kläder åt henne, ja, de är lite beigebruna husmorskläder i stället för de där primadonneutstyrsel, som man tänker sig att en mansslukerska ska ha, eller så är det bara underkläder. Det där är ju en klassisk vattendelare: Är antydd sexualitet mer erotisk än utlevd? Själv tänder jag mer på påklädd färgsprakande sexualitet än halvt avklätt höftgnidande och handkladdande. En högst personlig lycka eller begränsning. Regissören Knut Hendriksen understryker det fysiskt tydliga i erotiken och vi får lämna fantasin hemma. Annars är regiidén att gå från det naturalistiska till det surrealistiska, allteftersom berättelsen blir mer och mer märklig och det där fungerar bra. Ett exempel är de arkivhyllor på hjul som finns i första aktens advokatkontor. Först är de just arkivhyllor med gamla fall. Under kvällen så blir de mer och mer en bild av tidens gång och hundratals år av samlad kunskap och det där är en tanke som passar bra till Janaceks mycket speciella dramatiska musik, läcker och samtidigt helt annorlunda och den är perfekt för en röst som Gitta-Maria Sjöberg. Per Feltzin
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.