Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lång näsa, August!

Publicerat tisdag 8 april 2003 kl 10.09
Strindbergs Intima Teatern, vid Norra Bantorget i Stockholm, återinvigdes nyligen - med urpremiären av "Fritänkaren". Nu går man, tillsammans med Stockholms stadsteater, vidare med den sista strindbergpjäs som spelades på Intima Teatern innan konkursen 1910: "Till Damaskus". Sofia Jupiter har regisserat, och Maria Edström har sett.
Efter den milt sagt pigga uppsättningen av "Fritänkaren" fortsätter nu Intima Teatern med en likaledes okonventionell variant av "Till Damaskus". Peter Holms scenrums kakelklädda väggar för tanken till Bente Lykke Möllers scenografi till, den då rätt okände, Staffans Valdemar Holms uppsättning av "Fröken Julie" - som jag såg på ett gästspel just på Intima Teatern. Och Sofia Jupiter har gjort en stiliserad, på en gång ren och lite skitig uppsättning, en blandning som är i Holms anda. Och det här tilltaget funkar mycket bra när det gäller styckets biroller - de träder fram som några sorts Otto Dix-figurer, lätt karikerade och depraverade. Däremot händer det nåt med huvudrollerna, Anders Ahlbom Rosendals Den Okände och Alexandra Zetterbergs Damen, som inte är lika lätt att sätta fingret på. Den Okände är här ett frustrerat, egocentriskt barn, en gnällig pajas och Damen är ung, slät och rank som en skyltdocka. Det blir en distans mellan gestaltningen och Strindbergs repliker som skapar ett avstånd och en stumhet. Strindberg blir en knäppis som vi inte riktigt behöver befatta oss med. Nu är väl också "Till Damaskus" ett av hans svårare dramer, den religiösa brottningen når inte alls den avklarnade skönheten i "Ett drömspel". Men ändå, här finns det så det räcker och blir över, och man brukar kunna göra rätt mycket våld på den gode August, hans repliker piskar alltid upproriskt tillbaka, "än du då, din mallgroda" tycks han säja, och till slut är det han som räcker oss lång näsa. Men med "Till Damaskus" här på sin egen gamla teater verkar det bli han som får sitta där med lång näsa. Maria Edström
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.