Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Är svenska bilderböcker bara till för ljushyade?

Publicerat fredag 2 maj 2003 kl 09.21
Den svenska bilderboken en värld fylld av av små ljushyade barn, grisar och mullvadar, inga andra utseenden tolereras. Detta visar Svenska Barnboksinstitutets granskning av förra årets utgivning av barn- och ungdomsböcker. Dessutom översattes förra året nästan ingen barnbok från ett icke-europeiskt språk.
- Resultatet är att, i den mån det är barn så är dom svenska, i bild. Vi hittade en bok tror jag med en alldeles osökt illustrering av en liten brun pojke. Man kan ju undra då hur bilderböckerna uppfattas i de multikulturella miljöerna, läser man svenska bilderböcker. jag vet inte, säger Sonja Svensson som är Barnboksinstitutets chef. Bland vilda bebisar, rara elefanter, trädgårdsnjutande major och Askungar finns inte många figurer med ett utseende som avviker från schablonbilden - ett ljushyat, blont och ursvenskt barn. En och annan "negerkung" i äldre böcker hör till undantagen. Svenska barnböcker är en etniskt rensad zon. Svenska Barnboksinstitutet, som finansieras av utbildningsdepartementet, har tillsammans med Stockholms Stadsbibliotek undersökt utgivningen av barn- och ungdomsböcker förra året vilket var 1206 böcker. Resultatet visar att ett par adopterade barn skildras i bilderböcker och en enda pojke är, utan att det kommenteras, "brun i skinnet". - Ja, men vi ger ju också ut dom böcker som vi får till oss. Så det kanske bara är gammal vana när man gör bild, säger Suzanne Öhman-Sundén som är förlagschef på Raben & Sjögren inom Norstedtskoncernen. Ett annat tecken på att bokbransch för barn och ungdomar är strikt etnocentrisk är översättningarna. Enligt Barnboksinstitutets undersökning gavs det förra året inte ut en enda bok som översatts från ett icke-europeiskt språk, enda undantaget var japanska serier. - Det sammanhänger i hög grad med kulturen. De stämmer inte in i vårt kulturmönster, de har en annan syn på barn alltså. Tyska bilderböcker ligger mycket närmare oss än vad franska gör. Den är... dom är... Dom är annorlunda... det är väldigt svårt för mig att uttrycka hur annorlunda dom är, säger Bengt Christell som är förläggare på Opal, ett förlag som bland annat ger ut Pettson, Ludde och Plupp. Flera förläggare säger att det handlar om identifikation, utländska barnböcker är annorlunda i synen på barn, etik och moral. Det handlar samtidigt om pengar. Om köparen, och det är dom vuxna som handlar, inte känner igen sig i boken, då blir det färre köp. Och den absoluta majoriteten av köparna är själva ljushyade och har svenska som modersmål. Baksidan av detta är, att den värld som läsarna möter, och det är barnen, är rensad från allt som uppfattas som avvikande. - De får en ganska snäv världsbild skulle jag säga, det är klart de får det. Det speglar ju samhället och vad vi värderar i samhället. Det är så självklart så att det är pinsamt tycker jag nästan...ja... det är enkelt... fast man blir ändå förvånad, säger Annika Lundeberg som är redaktionschef på Bonnier Carlsén. Blir resultatet att man som bransch tjänar pengar på en väldigt förenklad världsbild? - Ja, det är ju att dra höga växlar på en... jag tror inte nån någonsin har tänkt den tanken. Men det är klart vi ska tjäna pengar och det är till viss del en förenklad världsbild och det är klart att man kan sammanlägga dom så att ett plus ett blir två. Men det är inte syftet, det låter så beräknande när du säger så där, säger Annika Lundeberg. Jesper Lindau
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.