Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Matrix laddar om

Publicerat onsdag 21 maj 2003 kl 09.05
Den första Matrix-filmen från 1999 blev en makalös framgång - ett populärkulturellt fenomen som gav upphov till massor av webbsajter och ett halvt dussin böcker där kritiker och fans bland annat dividerade om vems filosofi regissörerna bröderna Wachowski mest inspirerats av - Baudrillard eller Descartes? I dag får uppföljaren Matrix Reloaded premiär och nu - när vi redan läst allt om specialeffekterna och den koreograferade kung fu:n - är det äntligen dags att fråga sig: Är filmen nåt bra?
1999 var IT bubblan stor och hel och "The Matrix" landade på biograferna med dunder och brak. Filmens samhälls- och teknikkritik kändes helt rätt i tiden och så fanns där en ovanligt hjärngjympafrämjande grundstory. Regissörena, bröderna Wachowski lärde biopubliken att inte lita till sin sina sinnen. Väggar och tak, himmel och jord - korridorer och människor - allt var bara ettor och nollor i ett program. Ja, världen var en del av någons djävulska dataspel. Den fria tanken blott en illusion. Det fanns dock ett fåtal människor som genomskådat spelet, som tagit sig ur programmets grepp - kanske kan man kalla dem virus - och de slogs mot programmets illasinnade agenter - slogs på ett sätt som snabbt blev stilbildande inom filmens slagsmålsestetik. Springa på väggar, stoppa kulor i luften, frysa ögonblick. De struntade i tyngdlagen eftersom ingenting var på riktigt. Och bland dessa fanns Neo - the One - frälsaren - han som skulle komma att rädda världen från undergång. Stelbent spelad av Keanu Reeves. Datanördar och filmfantaster enades - detta var det bästa på år och dag. Och nu är vi tillbaka. I Matrixvärlden. Åren har gått, IT-bubblan har spruckit, krig, katastrofer och terrorister dominerar massmediebevakningen. Vad väntar oss fans i uppföljaren? Ett försvar för individens rätt att ifrågasätta samhällsstrukturer och trotsa beslut? Ett strupgrepp om egofixeringen? Eller bara mer action? Gissa. "Matrix reloaded" är tyvärr inget annat än en it-bubbleslamsa. Ett förtvivlat rop efter flyende investerare och ett effektivt sätt att sälja dataspelet som släpps samtidigt. Nu har nämligen Neo och hans kompisar dragits allt längre in i det kvasiexistensiella mörkret. Undergången närmar sig, de människor som befriats ur programmets grepp har tagit sin tillflykt till en grottvärld som ser ut som en blandning av Blade Runner och Mad Max. De är många, men maskinerna, programmets elakingar - är ännu fler. Tiden rinner. Neo måste söka programmets kärna och vägen dit kantas av slagsmål med kloner, promenader i gångar med tusen dörrar - öppna rätt och du får svaret på frågan, uppgifter som måste lösas, en nyckelbärare som ska befrias och så slutligen - valet mellan två onda ting. Dataspel var ordet, sa Bull. Och varför inte - för känslan är den att det måste vara roligare att sitta hemma och bestämma hur och när man ska slåss, vilken dörr som ska väljas - och framförallt att kunna stänga av när man känner för det. Elin Claeson
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.