Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sydafrikansk konst i Visby

Publicerat onsdag 11 juni 2003 kl 14.35
Ett av de namn som de stora konstinstitutionerna tävlar om att få ställa ut är Sydafrikanen William Kentridge. Bosatt i Johannesburg, Född 1955, vit, jude och från en bakgrund med föräldrar som aktivt har arbetat mot apartheid. Hans pappa har bland annat varit Nelson Mandelas försvarsadvokat, redan på 50-talet. Med sina kolteckningar har William Kentridge skapat animerad film om våld, skuld och drömmar i det såriga land som Sydafrika är. Men han har också blivit känd för flera teateruppsättningar, bland annat med Puppet spring Company. Nu har Baltic Art Center på Gotland lockat till sig William Kentridge. I en utställning som pågår hela sommaren kan man här stifta bekantskap med en annan sida av konstnären.
Lilla Baltic Art Center har lockat fram experimentlusten ur William Kentridge. Inför utställningen i Visby har han testat helt nya sätt att arbeta, något stora prestigefyllda institutioner inte riktigt tillåter, berättar han själv. Och William Kentridge tar oss till sin ateljé i Johannesburg, där han vankar fram och tillbaka i väntan på inspiration och infall. Det är utställningens ena koppling, nämligen till den äldre kollegan Bruce Nauman som filmade när han vankade runt i sin ateljé på 70-talet för att se vad som hände. Den andra samtalspartnern är en av filmens anfäder, fransmannen Georges Méliès. Vid förra sekelskiftet var han först med att upptäcka filmens magiska dimensioner, som att köra film baklänges, dubbelexponeringar och manipulerande av hastigheten. William Kentridge släpper här för tillfället det sociala engagemang i Sydafrikas rasfrågor som han så ofta förknippas med och hänger sig istället helt åt att testa samma enkla filmtrick som Méliès gjorde för 100 år sen. Och vid sidan av tecknignarna som spelar en viktigt roll också här och som också ställs ut här så är han för första gången själv med och agerar i sina filmer där han spatserar runt lite knyckigt och orytmiskt som i en gamml stumfilm. Särskilt förtjust är William Kentridge i att spela upp filmade partier baklänges. Ett sönderrivet självporträtt lagar sig självt. Några snabba drag med en pensel raderar ut några överilade mörka streck och fram träder ett väl modellerat porträtt av konstnären själv, som plötsligt förvandlas till den riktige Kentridge, som med lätthet kliver ut ur teckningen. Den typen av lekar är den här utställningen fylld av. Visst förstår man ganska omgående hur det är gjort. Men det är också en del av charmen. Och mitt under vankandet i ateljén invaderas plötsligt hela Johannesburg av myror. De kryper in överallt. Varenda utspilld droppe förvandlas till ett svart myllrande. Fascinerad över denna aktivitet börjar William Kentridge rita med sockerlösningar på vitt papper för att se om han kan få myrorna dit han vill. Det går. Myrorna fyller i teckningarna, som sen filmas uppifrån. Vänds negativt så att vita myror istället myllrar på en svart bakgrund. Som stjärnor och galaxer på en svart natthimmel. Det är jättevackert Det är sådana lyckade experiment i ateljén man blir glad och upprymd av. En lekfullhet som smittar av sig. Cecilia Blomberg
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.