Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Film

Australien huvudperson i Australia

Publicerat tisdag 23 december 2008 kl 07.50
1 av 2
Regissör Baz Luhrman. Foto: Patrick Trägårdh/SCANPIX
2 av 2
Australia Foto: Fox

Filmen Moulin Rouge blev regissören Baz Luhrmans riktiga genombrott. Kritiker och publik världen över föll pladask för Nicole Kidmans parodiskt flamboyanta can can-dansös, romantiken var illröd och kameran åkte brant genom en stiliserad modell av Paris kring förra sekelskiftet.

Sju år efter Moulin Rouge har Luhrman nu tagit sig an en period i sitt eget hemland Australiens historia. Det handlar om början av 40-talet, när landet drogs in i andra världskriget och övergreppen mot landets urbefolkning, aboriginerna, fortfarande var ett stående inslag i samhällsbygget.

Och Nicole Kidman är med här, i filmen Australia, också - en riktig engelsk lady, som åker till landet down under för att hämta hem sin man från en avlägsen gård i Norra Territoriet.

De som hade hoppats att Baz Luhrmann skulle göra den stora filmen om sitt hemland lika distanserat elegant som den fantastiska Moulin Rouge - ja, de trodde nog för mycket om hans formkänsla.

Eller så trodde de för lite om Australien.

För det här landet har en nästan hypnotisk dragningskraft, som får de flesta berättelser i Australien att till slut handla om Australien.

Oavsett om det gäller Neville Shutes 50-talsklassiker Fem svarta höns, romanen och förstås TV-serien Törnfåglarna, Peter Weirs tidiga film Picknick at Hanging Rock, Bruce Chatwins reseberättelse Drömspår så verkar själva miljön, naturen snarare än kulturen, alltid ta över.

Och jag har själv, som så många andra, gjort den där typiska resan tvärs över kontinenten strax efter gymnasiet.

Vi klättrade på Ayers Rock, mitt i den underligt glödröda öknen, och exploaterade glatt den magiska stämningen kring aboriginernas kultplatser.

En sådan dragningskraft riskerar också att förvandla landet till en schablon - och Baz Luhrmann går verkligen rakt i fällan.

Aboriginerna sjunger sin väg genom milslånga öknar, kofösarna har hjärtan av guld under den väderbitna ytan, kvinnorna visar sig kunna så mycket mer än vad någon kunde tro där i männens värld - och över alltihop steker solen och smäktar musiken.

Det är helt enkelt en korsning av Crocodile Dundee, Lejonkungen och Borta med Vinden.

Ändå blir det här pekoralet så snyggt och så snyftigt.

Efter förhandsvisningen går jag från Norra Territoriets dammande vidder ut i regnblasket, inte skakad men absolut rörd, utan att riktigt veta var jag befinner mig.

Regissören Baz Luhrmann vet däremot hela tiden exakt var han är och vart han är på väg.

Han spelar på publikens känslor som på en kyrkorgel - och lyckas dessutom ge oss en rätt skakande skildring av aboriginernas så kallade ”förlorade generation”.

Så till slut känns titeln faktiskt helt naturlig.

För det spelar nästan ingen roll hur bra, vackra och tajta Nicole Kidman och hennes motspelare Hugh Jackman än är (och det är de verkligen!).

Det är ändå landet Australien, den mytiska naturen och den mystiska kulturen, som är filmens verkliga huvudperson.

Mattias Berg

mattias.berg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".