Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hej då, ha det så bra! Kristina Lugns återkomst som lyriker

Publicerat fredag 4 juli 2003 kl 10.12

Kristina Lugn debuterade 1972 med diktsamlingen Om jag inte. Sen dess har hon gett ut sju diktsamlingar och sitt stora genombrott fick hon 1983 med Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Hon har också skrivit dramatik, Tant Blomma, Idlaflickorna och Stulna juveler är några av hennes pjäser, och sen några år driver hon Teater Brunnsgatan fyra i Stockholm. Det har gått över ett decennium sedan hennes senaste diktsamling Hundstunden kom ut, men nu återkommer hon som lyriker med diktsamlingen Hej då, ha det så bra! Magnus Jacobsson har läst den.

Skruvstädet runt min halsSedelklämmanom diktarådran.Slagborren mot smärtpunkten.Så låter några rader i inledningsdikten i den nya samlingen. En dikt som talar om den metod Kristina Lugn använder i sitt skrivande. Lugn söker sig ofta till de områden man instinktivt värjer sig mot: sunkiga misslyckanden, vardagens tristess, naiv längtan efter kärlek och trygghet. Hon berättar om kärnfamilj och brudklänning. Företeelser som gör oss generade, men som finns ändå, både i verkligheten och som symboliska drömmar. Hon beskriver vardagens absurditeter, kvinnors utsatthet och äktenskapskriser. Hur det är att leva på den känslomässiga eller ekonomiska marginalen. Kristina Lugns dikter är ofta träffsäkra och humoristiska beskrivningar av folkhemmet på glid, statt i upplösning. Men någonting har hänt. Jag uppfattar den nya boken Hej då, ha det så bra! också som ett försök att hitta ett nytt spår - ett nytt sätt att skriva. Min arbetsuppgift just nu är att försöka ta mig ut ur mina egna formuleringar,skriver hon i några rader.Kristina Lugn verkar känna sig fångad i sin egen motivkrets och hon vill ta sig ur schablonen. I de tidigare samlingarna har det ibland kanske varit allt för lätt att känna igen en typisk Kristina Lugn-formulering och nu vill författaren söka ett delvis annat utryck. I den nya boken är stilen mer återhållen, stramare, och hennes humor har mer fått stå tillbaka för ett större allvar.Hon skriver om ensamheten och döden. Det har Lugn alltid gjort, men tonen är mörkare, mer avskalad även om den bitska ironin som vanligt är dräpande:Jaget vill inte träffa jourhavande medmänniska och inte tala med akutteamet och krisgruppen. Utan att, som det står i några rader, Mörkrets furste ska komma och underteckna mitt sistafrånvarointyg.I en intervju har Kristina Lugn sagt att den nya diktsamlingen är ganska sorglig och att hon numera har ett allvarligare förhållande till döden. Se på mig nu.Jag ser att jag kommer med kniv.Jag ser att jag kommer med rep.Någon gång måste skottet avlossas.Jag har tjatat om det i fem decennier.Jag kommer att ta en halv sekund.Varför ska ni se på mig nu?Kärleken är inte evig.Döden däremot.Döden däremot är evig.Hej då, ha det så bra!Magnus Jacobsson

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.