Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Teater x 2

Axelsson + Gombrowicz = sant?

Publicerat tisdag 24 februari 2009 kl 06.56

I helgen har det varit premiär på såväl Unga Klara som på TUR-teatern i Stockholm – Unga Klara spelar Malin Axelssons nyskrivna pjäs ”Monsterkabinettet” i regi av Sara Giese och TUR fortsätter sitt polska år med Emma Broströms dramatisering av Withold Gombrowicz roman ”Ferdyduke” i regi av Erik Holmström. Och det här är två föreställningar som har mer gemensamt än man först kan tro, tycker Maria Edström som sett båda.

– det låter kanske lite jönsigt men är inte helt fel. I alla fall inte efter helgens två premiärer där Axelssons monsterkabinett med alla sina mer eller mindre förvridna bilder av kvinnan kan säjas få ett slags manlig motsvarighet av formens tyranni bland ynglingar och pojkar hos Gombrowicz. Båda uppsättningarna är dessutom fulla av infall och utfall och har ett ledigt och lekfullt förhållande till såväl scenteknik som då-och nureferenser. Och sist men inte minst, handlar det om en ung teaterestetik som definitivt tagit vid där 68-generationen i alla fall börjat sluta - på såväl Unga Klara som på TUR-teatern.

Axelssons ”Monsterkabinettet” är en skräckromantisk gotisk saga i Borges anda, om en ung kvinna, underbart gestaltad av Cilla Thorell, som en mörk och stormig natt kommer till ett slott där hon ska arbeta som assistent åt en kvinnlig författare. Och från det hon kommer in biblioteket, en förrasekelskiftesdröm av orientaliska mattor, spiraltrappor och hyllor med massvis av böcker, uppstoppade fåglar och jordglober, så sugs hon som av en centrifugalkraft in i detta märkliga slott som snurrar på den vridscen som scenografen Anna Heymowska skapat till alla dessa monsterkvinnor ur historien - Medusa, Salome, Britney Spears, Lynndie England för att ta några ur kabinettet. Och jag sugs med i denna intelligenta och roliga feministkarusell så full av begåvade skådespelare som tex Eva Melander och Katarina Cohen och med en regissör Sara Giese som inser att more is more!

Ute i Kärrtorp står Nils Poletti med ett enormt ostyrigt hår och bar stjärt som Withold i Gombrowicz  ”Ferdydurke”, och om det här inte blir Polettis genombrott så vet inte jag vad som krävs, och för en gång skull har en roman lyckats bli pjäs utan konstgjord dramaturgisk  andning. Och TUR tar återigen ett lyckat skamgrepp på Gombrowicz och undersöker än en gång formens tyranni över oss, Withold är tillbaka i tragglet att från pojke böjas till yngling i såväl mellankrigstidens Polen som under en nutida semester i Thailand, även formen som förtryckare trycks på oss. Och även på TUR dras jag med i den intelligenta och roliga scenleken.

Skillnaden mellan Gombrowicz och Axelsson kanske är att på Unga Klara finns ändå hoppet att skapa nytt bortom de manliga ikonernas välde, på TUR-teatern är vi alla kvar i monsterkabinettet.        

                                                        Maria Edström
                                                 maria.edstrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".