Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Olydig konst från forna DDR

Publicerat torsdag 31 juli 2003 kl 10.51
Vad för slags konst skapas i diktaturer? Det får man ofta inte reda på förr än efteråt, när dörrarna till de olydiga konstnärernas ateljéer öppnas. På Nya Nationalgalleriet i Berlin pågår just nu en utställning som mönstrar konsten i det forna DDR.
Förutom den här videoinstallationen av Lutz Dambeck så finns det 399 verk till att se på Nya nationalgalleriet i Berlin. Utställningen som är den mest omfattande över DDR-tiden hittills - heter rätt och slätt Kunst in der DDR. Men det är någonting i ekvationen Konst och DDR som inte riktigt stämmer. Det har absolut ingenting med estetik eller kvalitet att göra - snarare med åsiktsmaskineri och folklig opinion. För enda sen den tyska återföreningen för 13 år sen, har varje försök att göra en retrospektiv över konst i Östtyskland, närmast liknat ett självmordsuppdrag - utställnignar har ställts in, utlånad konst tagits tillbaka - och framförallt har de aldrig ansetts vara särskilt lyckade. Och inte har det varit bättre den här gången. Det enda alla var riktigt överens om innan utställningen öppnade i förra veckan, var att den skulle bli omstridd. Alla verkar tycka något. Tidningarna skriver spaltmeter - om hur feltänkt det är. Att man har valt eller glömt bort vissa delar av DDR-konsten. Och de två kuratorerna - Neue Nationalgaleries Roland März och Hamburger Bahnhofs konstnärliga ledare Eugen Blume - de har ju valt helt fel verk. Och i artikel efter artikel kan man se bilder på det som borde varit med på utställningen. De två kuratorerna försvarar sitt urval med att de bara har tagit hänsyn till kvalitet. Men Gisela Achterberg, en av besökarna på Neue Nationalgallerie, som själv är konstnär från det forna Östtyskland håller inte med kritikerna. Jag känner ju de flesta av de som är representerade här - och än så länge har jag fått se det jag väntade mig - jag saknar ingenting så här långt. Det blir alltid uppståndelse kring utställningar där konstnärerna fortfarande lever, säger Gisela Achterberg om kritiken. Det finns alltid duktiga konstnärer som inte kommer med. Så är det bara. Verken är uppdelade på 20 rum - efter olika teman. På väggen i ett av rummen kan man läsa ett citat av DDRs regeringschef Walther Ulbricht från 1951 där han säger att vi i DDR vill inte ha några konstskolor där man gör abstrakta bilder. Vi behöver inga bilder på månlandskap eller fula fiskar. Alldeles intill hänger en serie på fem svart-vita abstrakta fotografier av Fritz Kühn. Mer än en besökare drar på munnen. Och frågan är om all uppståndelse inte är den bästa reklam Kunst in der DDR kunde få. Bara under den första helgen nu - så såg mer än 10 000 personer utställningen. Therese Larsson
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.