Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Cullbergs starka färger

Publicerat onsdag 6 augusti 2003 kl 07.50
Målaren Erland Cullberg är en av våra mesta expressionister. Cullberg, som debuterade 1961 och vars flitiga användande av färg har gett honom tillnamnet "övermålaren", har nu blivit 72 år gammal. Genom åren har hans produktion varit stor, storartad och stundtals ojämn - och vill man se Cullbergs målningar och teckningar från de senaste åren kan man ta sig till Tomelilla Konsthall i Skåne - det gjorde Kulturnytts Tor Billgren.
Erland Cullbergs konst är antingen stora målningar med tjocka, lysande lager av oljefärg. Eller små tuschteckningar med ytterst få streck. Ja och finns det nån sorts mellanting också: Färgkritsteckningar. Målningarna är mäktiga. Färglager på färglager. Det är som att alla färgerna har sprutats ut på duken och fått liv. Slingrat sig omkring varandra - långsamt, som oljefärg gör - tills de till slut format sig så att det nästan föreställer något, och då stelnat. Går man nära luktar det starkt av oljefärg, så jag vågar inte gå för nära. Jag ser skoavtryck i färgen. Vita hårstrån som fastnat i något blått. Det finns - som det brukar - en hel del religiösa undertoner i målningarna, många av figurerna tycks ha änglavingar, verken har titlar som Sodom & Gomorra, Vårt hem på jorden och Vandringsman. I en bok om Erland Cullberg skriver Leif Nyhlén en inspirerande text där han fullkomligt struntar i målningarnas titlar, och beskriver vad han själv ser där inne i färgen. Och det är spännande att irra omkring där helt solo bland färgerna och bestämma själv. Då dyker plötsligt Nedtagningen från korset upp. Och samurajer. En målning sticker ut. För den innehåller en form. En föreställande, högst konkret form. Det är en svart container . Eller någon sorts tunnel med öppen port. Två människor står utanför och tittar in. Men vad är det där inne? Färg, förstås, Gult. Vingar? Här måste jag överge den Nylenska associationsleken, jag måste ha facit: "Missförståndet" heter målningen. Är det en ängel där inne i kontainern? Som stängs in? Som släpps ut? Svart gult rött, kallt blått. Men vad är det som har missförståtts? Stå inte bara där och glo! Tala med varandra då! Hur mycket jag än fängslas och blir stående framför oljemålningarna, så är det ändå teckningarna som förundrar mig mest. För här har vi en konstnär som rör sig från stora målningar där han blandar ALLA färger, till små teckningar med nästan inga streck alls. Så mycket liv han får in där mellan strecken. En teckning föreställer en batterist i ett jazzkapell. Och utan att se det, så vet jag att människorna bortom målningen dansar. Tor Billgren
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.