Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
DANSTEATER

Egerbladh rotar i relationerna

Publicerat måndag 6 april 2009 kl 07.33
Stor och liten Foto: Mats Bäcker

Scener ur flera äktenskap. Så skulle man kunna sammanfatta Botho Strauss pjäs Stor och Liten som hade premiär i helgen på Stockholms Stadsteaters Klarascen. Och den som navigerar genom relationshärvorna är koreografen och regissören Birgitta Egerbladh. Hon har skrivit musiken själv som spelas live på scenen och ensemblen består av 16 skådespelare och dansare.

Nu är hon där och rotar igen Birgitta Egerbladh, i det minerade fält som mänskliga relationer kan vara. För i hyreshuset i Saarbrücken som är huvudplatsen i Botho Strauss drama, där är det lite illa ställt med närheten. Det är där vi landar tillsammans med huvudfiguren Lotte efter hennes första flyktförsök ur äktenskapet.
   Inledningsscenen. En charterresa i Marocko som enbart befolkas av par i osämja. Hela ensemblen i öknen. Alla ser likadana ut i plisserade kjolar som slutar strax under knäet, och i skjortor i samma smutsbeiga anonyma färg, och så peruker, kortklipptpage med lugg. En armé av 16 män och kvinnor som verkar vantrivas i livet. Och där de flesta är ganska utbytbara. Det finns gott om erfarenheter som delas av många.  

Lotte, spelad av Marie Richardsson, försöker ändå leta efter en mening med det hela, med relationerna. Storögt ställer hon frågorna. Varför sitter mannen där och stirrar på henne när hon sover? Övervakar han henne? Ska han avslöja något? Hon är inte nöjd. Reser sig upp och går vidare. Oavsett om det nu är hon som drar eller om hon egentligen blivit dumpad.

Lottes resa går genom huset där hon bor. Människor som fastnat i låsta mönster.  En flicka som hamnat i ett tält sen föräldrarna övergivit henne. Kvinnan som undergiven sin man författaren utplånar sitt eget jag. Det gamla paret som har hållit ihop så länge så att de nästan vuxit ihop.
   En av männen - spelad av Björn Kjellman - ursäktar sin rastlöshet när ex-frun söker kontakt genom att bara demonstrativt gå och gå och aldrig komma igång med vare sig arbetet, eller de nära relationerna.

Stor och Liten jämförs ofta med Strindbergs Ett drömspel där Lotte likt Indras dotter vandrar runt i en rätt obegriplig omgivning. Det är lösa scener som fogas i ett pussel och där den sköra tråden hela tiden är det där som ska vara kittet mellan oss människor. Men oftast finns gemenskapen inte där och vi blir kvar i våra egna bubblor. De invanda rollerna.
   Lika aktuellt idag som när Botho Strauss skrev pjäsen för 31 år sen.

Och jag förstår att Birgitta Egerbladh lockats av dramat. Det rymmer så mycket både formmässigt och innehållsmässigt som fångar upp det hon alltid jobbat med. Det lapptäcksmässiga sättet att berätta historien på. Och så den ganska grundliga undersökningen av kommunikationen människor emellan. Där kommer koreografen Birgitta Egerbladhs styrka in. För det hon tillför texten är all den där ordlösa kommunikationen vi också sysslar med. Ticsen. Poserna. Blickarna. Eller det där rastlösa gåendet som kan göra vem som helst stressad. 

Bernard Cauchard, som är en av dansarna i föreställningen, kan som få lyfta på ögonbrynet så att det säger mer än alla ord.
   Och i sina bästa stunder är Stor och Liten i Egerbladhs tappning en perfekt balans mellan slapstick och allvar.

Cecilia Blomberg, SR Kulturnytt
cecilia.blomberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".