Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Dramatik

Lundells dramatikerdebut gånger sex

Publicerat torsdag 16 april 2009 kl 08.08
Ulf Lundell har skrivit sex pjäser. FOTO:Lars Pehrson/Scanpix

Författare, musiker, konstnär. Folkkär och megakänd. Nu debuterar Ulf Lundell som dramatiker. I en tjock volym kallad 6 pjäser, får man just det; sex pjäser på en gång.

   I fyra av de här sex pjäserna är spelplatsen ett hotell. Utomlands. En klassisk dramatisk utgångspunkt - det stängda rummet. Det brukar bli jobbigt. Folk kan få spy hur mycket galla som helst. Och det gör de också, hos Lundell. Framförallt männen.

   Med Sverige lite på avstånd är det ännu lättare att älta det land de inte längre står ut med, därför lämnat, men ändå inte kan befria sig ifrån. Sverige som symbol både för det folkhem som flytt och den nya tid som skaver, gnager och äter upp alla dessa grabbmän i 57-årsåldern som inte längre vet vad livet har för mening. De där snubbarna, för alltid klädda i jeans. Rockstjärnan i pjäsen Backstage, som bytt till chinos, han gjorde ett misstag, som det visar sig. Lundell kan sitt klassperspektiv, vårdar underdogen.

   Att dramatiken är ny för honom visar sig i att det ibland blir för långt. Svärande, orerande haranger. Men nog är det spelbart, inte minst för den som gillar realism. För det är klart att han kan skriva dialog, Ulf Lundell - ordflödets romanförfattare med mångårig scenvana. Texterna flyter på, det är lättläst och med driv. Bitvis låter det som en mer oborstad Lars Norén - den pladdrigt nerviga, samtida. Fast det kan också eka av Strindberg. När ”Han” i pjäsen Cristallo säger ” Jag vill upp. Jag har alltid velat upp” och talar om utsikten där uppe - då vinkar Jean från toppen av ett annat träd.

Att jag sen inte riktigt vet var jag ska ta vägen inför den kvinnosyn som de här männen har…Ja, vad ska jag säga… Kvinnan är alltid vacker i de här pjäserna. Bara vacker om hon är ung, fortfarande vacker om hon passerat 30… Och den skönheten vill männen äga och leva av. ”Ni har svårt för verkligheten” säger Babe i pjäsen Como. ”Ni drömmer, skriver och dricker och sen ska ni ha förhållanden med kvinnor men det blir aldrig som ni vill eller tror eller önskar och så blir ni besvikna eller bara tafatta eller så isolerar ni er och så skriver ni och så dricker ni eller så flyr ni.” Om Lundell själv sitter fast där, eller om han genomskådat sitt eget mentala fängelse - det är svårt att veta. Kanske både och.

   Som vittnesbörd från en rörelsehindrad manlighet är trovärdighetsfaktorn hög, riktigt hög. Om än tragisk.  ”Kvinnan är den största illusionen. Kvinnan finns inte.” säger Reino i Offpist.

Anneli Dufva, SR Kulturnytt
anneli.dufva@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".