Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Litteratur

Hustvedts lätta sorgesång

Publicerat måndag 27 april 2009 kl 07.36
Siri Hustvedt. Foto: SCANPIX

Den amerikanska författaren Siri Hustvedt debuterade som poet redan 1983, men det var med romanen Vad jag älskade hon fick sitt stora, internationella genombrott för fem år sedan. Berättelsen om vänskapen mellan konsthistorikern Leo och konstnären Bill i dagens New York uppskattades av både kritiker och publik, och precis som Vad jag älskade utspelar sig Siri Hustvedts nya roman Sorgesång i New York, men också i andra delar av USA - bland annat de norsktrakter i Minnesota som författaren själv härstammar från.

En flicka binder ett nystan runt allting i ett rum, stolsben, lådor, fötterna på en man i en soffa. 
   En kvinna med månansikte kliver in på en ”diner” och en man med fånig frisyr fastnar med blicken i en spegel.

Verkligheten i Siri Hustvedts roman är liksom utlagd som stillbilder framför läsaren. En och en saknar de sammanhang, men rättvända och ordnade blir den större bilden tydlig - de luckor som finns har medvetet lämnats åt läsaren att fylla i. 
    Här finns också gott om konstverk, fotografier, målningar, drömmar och filmer som beskrivs och vars betydelser diskuteras. Men det handlar inte om kortprosa eller novellberättande, detta är en roman med en tydlig jagberättare och en historia från a till ö.

Huvudpersonen Erik sörjer sin nyligen bortgånge far Lars. Han och systern Inga hittar brev och anteckningar och några av dem är så kryptiska att de vill veta mer. Här finns en hemlighet att nysta i. De reser tillbaka till barndomens blåsiga, intetsägande småstad i Minnesota för att försöka få svar.
   Tack och lov gör romanen sedan långa kliv runt och förbi det banala i det upplägget. Istället möter läsaren en lager på lager-historia som handlar om mycket annat. Här finns det norska arvet, berättelsen om kriget och vådorna av det, 11 september och här finns minnet - det sköra, det nödvändiga, det inte alltid trovärdiga.

Det är förstås ingen slump att Erik är psykoanalytiker. Hustvedt använder analysgreppet romanen igenom - allt värderas och undersöks - Eriks liv, hans döde pappas liv, hans systers liv, hans patienters liv, hans framlidne svågers liv och så vidare.
    Varför blev vi som vi blev och vad det var som präglade oss? är frågan som ställs. Och svaret handlar om tiden vi lever i och ”Sorgesång” blir, på samma sätt som ”Vad jag älskade”, en roman om tillståndet i världen just nu - en bild av ett Amerika som skiljer sig från det våra europeiska TV-serieskadade ögon lärt oss känna igen. 
   Att låta den där analysen ligga som ett filter över världen låter kanske som ”våt yllefilt” men är mer som ett raster eller ett förstoringsglas. Siri Hustvedt är en allvarlig författare som vågar vara lätt. Inte lätt som i tunn, utan lätt som i snabb och kvick.

                                   Elin Claeson, SR Kulturnytt
                                                        elin.claeson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".