Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stora institutioner tar hem EU-miljard

Publicerat tisdag 26 augusti 2003 kl 08.50
Förra året delade EU´s strukturfonder ut en halv miljard kronor till kulturprojekt i Sverige. Tillsammans med pengar från svenska motfinansiärer, något som krävs för att få EU-pengarna, så blir det en dryg miljard. Men de stora miljonerna går främst går till institutioner, kommuner eller företag, de som har råd att utforma en ambitiös ansökan, något som kräver en konsult som vet vilka ord och pusselbitar som måste finnas med. Piteå kommun är en av av vinnarna, totalt blev det 23 miljoner.
- Alla tider har sin floskelbingo, så är det. Och just nu är det nätverk, upplevelsesamhälle, upplevelseindustri, kluster, plattform. Den här listan kan göras väldigt lång, säger Stefan Lundmark. Floskelbingo, det är orden som går hem, kodorden som leder till pengar. Det trendigaste de senaste åren är "upplevelseindustri", en sorts internationell glesbygdscocktail av kultur, turism och forskning. Barents körcentrum i Piteå, som invigs om en dryg månad, fick 3, 1 miljoner kronor för att blanda forskning, körsång och affärsutveckling av musikföretag. Ett körmusikens mini-silicon valley ska bildas i Norrbotten Men ansökan är en sak - verkligheten ibland en annan. Erik Westberg, som ska driva Barents körcentrum, och konsulten Tomas Lundin, som skrivit ansökan, tittar på ansökan och funderar på vad de egentligen skrev. - Den där som jag frågade dig om, vad betyder egentligen den här... jo, här var det någonting... det var någonting som var så svårt så jag förstod inte... det var någonting med forskning som jag frågade och du visste inte heller vad det var... vänta, vänta, säger Erik Westberg. Men det här: "Transnationella samarbetet övergår från försök till verklig infrastrukturell förändring via delaktighet, medskapande och ansvar - Fråga Tomas vad det betyder, säger Erik Westberg. - Ja, det var... det... Man bör ju faktiskt när man söker pengar, hos vem man än söker pengar, fundera på vilka bevekelsgrunder just dom här ger ut pengarna på, vad ska deras pengar användas till, varför ger dom bort dom, säger Tomas Lundin. Konsulten översätter projektet till det som gör att pengarna rullar in. Men en EU-konsult kostar, ibland mellan 50 och 150 000 kronor, och det gynnar de institutioner som redan har råd. Som Piteå som bland annat även fått pengar för Festspelen i Pite Älvdal, Pite kammaropera och Aqua, ett upplevelsecentrum med en interaktiv glaciär som kan prata. Sedan slutet av 90-talet har i princip alla sveriges län med hjälp av statliga tillväxtavtal anpassat sig efter modellen att kultur "positionerar" och är en "viktig tillväxtfaktor". Men trender, som ordet "upplevelseindustri", har dock en livslängd. - Jag kan väl tänka mig att inom några år så hittar man på ett annat ord som... nu tyckar jag att det börjar tappa lite av den där fräschheten, säger Erik Westberg. Här finns andra sådana modeord som "spetsprodukten" - Ja, så står det... och jag... jag ska inte skylla på att jag inte har skrivit ansökan. Jag förstår precis, och alla förstår vad det handlar om, nämligen att allt vad vi gör måste vara bra. Karine Mannerfelt och Jesper Lindau. Lyssna på ett längre program i Kulturradion om Piteås EU-jackpot. I P1 tisdagen den 26 augusti 14.03
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.