Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tänkvärd babybok

Publicerat måndag 25 augusti 2003 kl 08.59
Den franska författaren Marie Darriuessecq, född 1969, fick ett stoslaget genombrott med debutromanen Suggestioner, som kom på svenska 1997. Den följdes av Fantomer – och nu idag kommer hennes tredje bok ut på svenska, översatt av Agneta Weibel. Babyn heter den, kort och gott, den är en sorts tanke-dagbok, och Anneli Dufva har läst den:
Jag har en son och en dotter, och jag vet att jag med dem båda, när de var spädbarn, funnit det så svårt att tänka på dem som pojke och flicka – hur de bara varit barn, små människor, små nya varelser. Och jag har tyckt om det, att de i alla fall ett tag har fått vara sig själva nog. Och jag tycker mycket om den här boken. Jag tycker om Marie Darrieussecqs sätt att både lyckas fånga den egna fåniga förälsken inför barnet – det där som mer än något annat är ”utan galler, utan gräns” som det heter i en dikt – samtidigt som hon aldrig kollrar bort sin egen person i detta; hon är hon, lika vass, lika krass – moderskapet ett under, men ett under i samma värld, inte i en annan. För går det? – vad än Simone de Beauvoir har sagt – att vara intellektuell och ha barn. Denna gamla stötesten… Det Darrieusecq ger sig in på, när hon väljer att beskriva sitt barn, sin son, en baby – under det allra första halvåret, blir alltså ett slags motståndshandling. En protest mot de sekellånga hierarkier som förpassat ämnet långt ner på den intellektuella statusskalan. För – behöver det sägas idag ?- naturligtvis finns det rymder och evigheter där, inom denna parentes i livet, där tiden blir tydligare än nånsin, och naturligtvis är det inget annat än en intellektuell utmaning att därför närma sig bara just detta. Darrieussecq skriver in även det i sin bok – hon letar bebisar hos författarna, finner inga hos Nathalie Sarraute eller Virginia Woolf, men däremot ”den perfekta babyn” hos Joyce – hon förbannar samtidigt det absurda i att förvänta sig bebisar hos kvinnliga skribenter och den vilja att definiera moderskapet som kapsejsar i korkad livmodersmystik. Hon skapar helt enkelt själv den tankebok hon vill ha – där en far är lika mycket förälder som en mor, där föräldrandet också är tungt och främmande – men där intresset ligger i tankeförsöket, i studiet av barnet – inte i bestyren som sådana. Även om det verkar rätt besvärligt att ha barn i en stad som Paris, där det dagtid råder barnvagnsförbud på bussarna och metron inte går att ta sig ned i… förutom att dagisplats, från sex månaders ålder, enbart skaffas genom kontakter. Darrieussecq lär följas av flera ”baby-böcker” eller ”moders-böcker” – ämnet ligger ju trots allt i tiden nu, och så länge de är lika mentalt viga som hennes är, kan de berika både feminismen och litteraturen. Anneli Dufva
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.