Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tillfällig fru sökes -svenskt rekord i taffel

Publicerat fredag 5 september 2003 kl 10.10
Det är gott om svenska filmpremiär i höst tex Lisa Ohlins andra långfilm. Ohlin som 1998 regisserade den Guldbaggebelönade "Veranda för en tenor" byggd på ett manus av Klas Östergren. Sedan dess har hon gjort TV, kortfilm och reklam, men nu är då dags för andra långfilmen - en romantisk komedi "Tillfällig fru sökes."
Om vi börjar med att tänka tillbaka på Veranda för en tenor - en film som varken var särdeles rolig eller romantisk, utan bara en riktig bra och vuxen debut, men med åren kanske också något av ett spöke för en regissör, som måste fått höra till leda att hon var ljuset i filmmörkret. Sedan dess har vi erfarit det så kallade svenska filmundret, med en del bra film, men med få lyckade försök i den allvarligare skolan. Och inte heller Lisa Ohlin söker sig åt det hållet, den här gången. Tillfällig fru sökes har inte mer gemensamt med debutfilmen än att den nya inte heller är särskilt rolig eller romantisk, vilket här dock är ett problem eftersom filmen ändå är tänkt att va en romantisk komedi. Kanske har man litat för mycket på att ambitionen att vända på rollerna skulle räcka längre än det gör: det vi möter här är man vars biologiska klocka tickar och som vill ha barn till varje pris och kvinna som står frågande inför det här med ungar. Ett rätt begränsat försök att tänja på traditionerna i mina ögon. Och är det inte så att komedi och humor, om än konventionell, ändå nästan allt kännetecknas av ombytta roller och glidningar utanför mallen? Det i sig är inte så roligt, men det som sker på gränsen kan bli skoj. I Tillfällig fru sökes sker dock inte dyft som inte är så grundligt planterat att man måste ha popcorn i ögonen för att inte se den tänkta komiken på minst tio minuters håll. Att Fredrik ska bli lämnad av sin gravida tjej vet man så fort kamerna fångar hennes snipiga nuna och att Milla i längden skulle stå ut med en bedagad knölföda och hans blondinskämt går det inte ens att låtsastro på. Att romantiska komedier ska sluta med att de tu får varandra är faktiskt ingen ursäkt att bara skänka bort historien på förhand. Och att det ska va roligt är ingen ursäkt för dom rena övergrepp som den efterblivne Tomme och "den blonda ryskan" här utsätts för och som kulminerar i att Tomme klär av sig naken - en timmes speltid efter att han och vi fått höra att man måste blotta sig för den man älskar. Vilket måste vara nåt slags rekord i taffligt och tarvligt berättande. Att det sammanlagt sex manusförfattare som kokat den här soppan gör det ju frestande att dra det där om för många kockar men jag nöjer mig med en stilla bön om Klas Östergrens snara återkomst och säger bara: Veranda för en tenor! Måns Hirschfeldt
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.