Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kulturministern, EMU och nationell kulturpolitik

Publicerat onsdag 10 september 2003 kl 11.41
Nej eller ja till EMU, ska vi betala biobiljetten i kronor eller euro - hur påverkar utgången i folkomröstning det svenska kulturlivet? Kulturminister Marita Ulvskog som i grunden är kritisk till både EU och euron har inför folkomröstningen varit ganska tyst om detta - men nu hon tar bladet från munnen och menar att den nationella kulturpolitiken kan komma att påverkas av ett ja till EMU.
- Då kan man hamna i en situation långsiktigt, när vi kanske får en gemensam EU-skatt någon gång i framtiden. Det blir svårare att finansiera kultur på det sätt som vi är vana att göra och som en del av de andra EU-medlemsländerna gör, alltså via en offentlig budget, säger Kulturminister Marita Ulvskog. Gemensam EU-skatt, mer centralisering av makt och svårt att finansiera kultur med offentliga medel, det är effekter som Marita Ulvskog anser att EU och ett införande av euron kan leda till i framtiden. Om Sverige säger ja och det penningpolitiska instrumentet flyttas till Frankfurt, då anser Marita Ulvskog att det i en framtida ekonomisk kris kan bli aktuellt med en momshöjning. - För att kompensera att vi tappar det penningpolitiska instrumentet så kommer vi att måsta använda mer av finanspolitik och då handlar det till exempel om att höja eller sänka momssatsen. När det gäller kulturmomsen så befinner vi oss på den lägsta möjliga och och då skulle man naturligtvis kunna tänka sig att höja den om man måste hantera en situation och dra in mer pengar, säger Marita Ulvskog. Sverige har i decennier bedrivit en nationell kulturpolitik och finansierat kultur, nästan uteslutande, med offentliga medel. Marit Paulsen är federalist och EU-parlamentariker för Folkpartiet och hon anser att möjligheterna att bedriva en nationell politik stärks av euron, så länge vi håller oss inom stabilitetspakten och har ordning på finanserna. - Jag hävdar att det skapar större möjligheter. Det är bara räntan och inflationen som flyttar till Frankfurt. Ingenting flyttar till Frankfurt. Thats it! säger Marit Paulsen. Idag är också svensk nationell kulturpolitik och EU´s kulturpolitiska ansatser, i alla fall på ytan, två olika kärl. Men Marita Ulvskog anser att även om de flesta EU-länder fortfarande är för en nationell kulturpolitik så har andra röster börjat växa sig starkare. - Visst finns det röster som talar för ett annat synsätt där vi skulle mer underordna oss gemensamma aktioner. Och hur starka är dom om man ser det rent konkret? - Jag tycker att dom är starkare idag än vad de var för några år sedan. Men du ser ändå en utveckling mot det läge där den nationella finansieringen av kultur skulle ersättas, på lång sikt, av en överstatlig? - Inte ersättas men det skulle kunna vara så att det blir av andra typer av finansieringsmodeller som träder fram tydligare än idag, säger Marita Ulvskog. Om detta blir verklighet i framtiden är det dock ingen som säger sig veta. Klas Eklund är positiv till euron och chefsekonom på SEB. - Euron har använts i debatten både från Ja-sägare och Nej-sägare på ett sätt som jag inte tycker att man har riktigt täckning för. Det där har mer att göra med den totala omfattningen av budgeten och hur prioriteringar sker inom den budgeten. Det beror helt på valutfall och hur den politiska och kulturpolitiska diskussionen förs och det tror jag inte har någonting direkt med euron att göra, säger Klas Eklund. Jesper Lindau
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.