Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Eu-valet

Eu i 900 år till?

Publicerat måndag 8 juni 2009 kl 08.40

Rätt snart efter att det sista röstkortet räknats in igår kväll kunde man konstatera att 43 procent av de svenska väljarna hade utnytttjat sina demokratiska rättigheter, en ökning med ett par procentenheter. Ser man EU som helhet har det varit en liten minskning av valdeltagandet sedan förra valet. Nu har alltså 18 eller möjligen 19 svenskar utsetts att skickas till Europa-parlamentet. Men vad ska de göra där ? Föra fram svenska idéer eller föra europeiska idéer till Sverige?

När valvakan började i går tänkte jag att jag äntligen skulle få svar på vad europeisk politik handlar om. Om övergripande europeiska frågor sades föga i valdebatterna. Men infallsvinklarna i valvakan var helsvenska som i ett riksdagsval. Och väljarnas tydligaste markering är att EU främst ska diskutera fri nedladdning och dataintegritet.

Under det tysk-romerska rikets glansdagar lär kejsarna inte ha vetat var deras rike slutade. Hovet flyttade ibland från Wien till Prag men avståndet från centrum till periferi förblev omätbart. Voltaire påpekade att det så kallade Heliga romerska riket varken var heligt, romerskt eller ens ett rike – ändå bestod det i närmare 900 år. Också EU är vagt och orubbligt. Och elastiska system överlever.

Mellan valen får parlamentarikerna arbeta osedda. Hur många väljare vet hur diskussionerna går i partigrupperna i europaparlamentet. Där utser alltså Sverige knappt 20 av 736 parlamentariker. Fast i den svenska valrörelsen har det förefallit som om Sverige haft 700 mandat och de övriga medlemsländerna ett eller två var. Vilka viktiga parlamentariker från andra länder har presenterats i Sverige?

Men det här med lågt valdeltagande, är inte det hot mot demokratin? Jag tror inte det. Jag tror att de flesta som träffat politiker som gör sitt arbete är mer fyllda av respekt än förakt om inte annat så för deras uthållighet. De folkvalda får visserligen tillgång till mikrofonerna men publiken är ljummare än Springsteens, ändå har de många gig på ett år.

Nej, problemet är inte politikerförakt utan det omvända. Nog borde väl också väljarna mötas med respekt?  Denna valrörelses mer än lovligt enfaldiga affischer, dessa intervjuer där man varnat för svåra ord och talat till väljarna som om de nyss börjat dagis - är inte det på gränsen till väljarförakt?

Väljarna vet att Europa unionen främst är ett komplicerat samarbete mellan regeringar, inte en parlamentarisk demokrati. Därav det låga röstdeltagandet, så det behöver inte diskuteras med darr på stämman. Men varför inte vända på problemet och se möjligheterna. Just det att EU-parlamentet inte funnit sin arbetsform och att ledarmötena faktiskt är relativt obundna i sitt röstande innebär ju att man kan ha friare och öppnare diskussioner än i de nationella parlamenten där partipiskan viner?

Vågar man hoppas att några politiker till nästa EU-val börja diskutera europeisk idéhistoria och kultur? Hmm, värst vad tyst det blev om Europa när nu valet är över.

Mikael Timm, SR Kulturnytt
mikael.timm@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".