Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
LITTERATUR

Kinesisk bondska - på svenska

Publicerat onsdag 22 juli 2009 kl 07.46

För tre år sedan utkom den kinesiske polisen och författaren Cao Naiqians berättelsekrans När mörkret faller trängtar mitt hjärta efter dig. Nu kommer boken Den allra sista gården. Också den en samling berättelser, varav ett par med självbiografisk botten. Båda böckerna är översatta av Göran Malmqvist.

Göran Sommardal har läst dem och funderat över konsten att lära kinesiska bönder tala svenska.

Under sina många år som översättare av kinesisk litteratur, både poesi och prosa, har Göran Malmqvist ofta återkommit till en folklig tradition, som han först gav så livfullt uttryck för i sin översättning av rövarromanen Berättelser från träskmarkerna.
   Redan där, för mer än 30 år sedan, började Malmqvist bygga ut det mycket specialla språkrum som han sedan har utvidgat och utvecklat i sina översättningar av bondeskildringarna hos Li Rui, Den ärelösa jorden och Den molnfria rymden, och framförallt i två berättelsesamlingar av Cao Naiqian.

Den som senast utkommit heter Den allra sista gården. Det kan inte vara lätt att lära kinesiska bönder tala bondesvenska i en samtid, där den sortens historiska villkor inte längre föreligger, och när det samtidigt gäller att hitta de precisa formuleringarna för det som helt enkelt inte finns här hemma. 

Formuleringar som "Herremannen i Himlen" eller de färgstarka tilltalsnamnen, och alla de svordomar och kötteder som i Malmqvists översättarmun faktiskt genom åren blivit alltmer oförblommerade, och illusoriska.
   Allt är inte enkelt: "Intellektuell ungdom" är inte något riktigt helgjutet uttryck för det kinesiska originalet.  Jag ska inte påstå att jag själv kan komma på något bättre.

Precis som i den förra boken är den värld som Cao Naoqian skildrar en grym och vidskeplig värld. Och när författaren tillför ett par tre berättelser med mer självbiografiskt stoff, så framstår bondeskildringen i hela sin krassa kreaturlighet i stark kontrast till den gripande medmänsklighet som finns till exempel i en novell om en polis med ett arresteringsföreläggande, och allra bäst i historien om den lille pojkens framväxande vänskap med den gamle buddistmunken.

Där tillförs dimensioner av mänskligt beteende, förhandling och osäkerhet, dvs. frihet, som aldrig kommer hans bonde-gestalter till del. Till skillnad från den självbiografiska huvudpersonen blir de aldrig medvetna om sitt eget bästa. De förblir offer för de historiens villkor, som det återstår att bemästra.

Göran Sommardal
goran.sommardal@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".