Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Litteratur

Condé om hemlösheten som identitet

Publicerat tisdag 1 september 2009 kl 07.13

Maryse Condé är född 1937 på Guadaloupe och är en av den karibiska litteraturens största berättare. Hon skriver på franska och har bakom sig en rik produktion av allt från litteraturkritik till historiska romaner om slaveriet och en karibisk parafras på Emily Brontës Svindlande höjder. I dag utkommer romanen Desirada från 1997 i översättning av Helena Böhme. 

I slutet av Desirada säger huvudpersonen att nu tiger hon skamsen i väntan på att hon i sin tur ska lära sig att dikta ihop ett liv åt sig. Marie-Noëll är den yngsta av tre generationer kvinnor som våldtagits eller fötts som resultat av sexuella övergrepp. De känner inte sina fäder. De förskjuts av sina mödrar. De rycks upp från sina hem. De berövas just sina livsberättelser. Traumatiserade och på jakt efter en identitet irrar de sorgsna genom livet: från ö till ö i Karibien som mormor Nina, från Guadeloupe till Paris som mamma Reynalda – eller härs och tvärs Karibien-Frankrike-USA som Marie-Noëll. För varje generation blir världen större men människorna är lika små, lika hjälplösa, lika ensamma.

Condé berättar fragmentariskt, hon lägger ett pussel av lösryckta och motsägelsefulla bitar ur kvinnornas liv och framför allt Marie-Noëlls fruktlösa letande: Vem var hennes far? Varför övergav hennes mor henne bara för att ta henne tillbaka tio år senare, fortfarande oönskad och oälskad?

Desirada är en stark berättelse om utsatta kvinnor, om enkelspåriga driftstyrda män, om brist på kommunikation, intimitet och förtroende. Framför allt handlar den om hur offren blir bödlar, hur de för över sitt eget elände till nästa generation. Desirada, ”den efterlängtade”, var Kolumbus namn på en liten ofruktbar ö i Karibien. I romanen står ön för längtan till ett ursprung, en lycklig barndom, ett begripligt sammanhang – men det är bara mormor Nina som kan ta sig tillbaka dit. Dottern och hennes dotter gör akademiska karriärer i Frankrike och USA (precis som författaren själv, för övrigt) och i det nya livet växer främlingsskapet, Desirada bli onåbar. Marie-Noëll tycker att hon har förvandlats till ett monster som saknar ett eget land, en nationalitet, ett språk.
   Men i den insikten ser hon också en befrielse från det koloniala arvet, från allt skräp som skvalpar i historiens hav, fattigdom, rasism, underlägsenhetskänslor.

Hemlösheten blir hennes nya identitet. Precis som sin mor kommer hon en dag att ha diktat sig ett liv och kan lämna det gamla bakom sig. Maryse Condé skriver helt enkelt om priset för att bli medborgare i globaliseringens nya konturlösa värld.

Bengt Packalén
kulturnytt@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".