Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
litteratur

Underhållande faktakavalkad i Den förlorade symbolen

Publicerat tisdag 20 oktober 2009 kl 07.41
Dan Brown är bra på underhållande fakta, men när det kommer till EQ har han inte gått ut högstadiet, enligt vår recensent. FOTO: Dan Courter

Många har väntat, många har längtat – idag kommer Dan Browns nya roman,  Den förlorade symbolen ut på svenska. Uppföljaren till en av världens genom tiderna mest lästa romaner, Da Vinci-koden, som uppges ha sålt i över 80 miljoner exemplar.
   Den som har läst Dan Brown tidigare kommer att känna igen sig – här återser vi symbolforskaren Robert Langdon på jakt efter lösningen på uråldriga mysterier.

Jag läste en intervju med Dan Brown där han berättade att han som barn var starkt troende kristen, innan intresset för naturvetenskap kom i vägen. Och det är som om han i sin vuxna författarroll fortfarande är den där lille pojken som vill ha bevis för att Gud finns.
   För precis som i Änglar och demoner handlar Den förlorade symbolen om ny revolutionerande forskning som kan förklara Bibelns mirakler. Inte förklara bort dem, utan slå fast dem som sanna.

Och precis som i föregångarna svindlar det till när Dan Brown suddar på gränsen mellan tro och vetande - i de avsnitten är han som allra bäst: outtröttligt pedagogisk och mycket skarp. Plötsligt struntar han i krusidullerna och går rakt på kärnan.

I Den förlorade symbolen återser vi alltså Robert Langdon - den välbyggde akademikerhjälten i tweedkavaj som dricker kaffe på handmalda bönor från Sumatra. En önskeversion av Dan Brown själv, kan man misstänka.
   Och här finns också, som tidigare, en kvinnlig följeslagare, en masochistiskt lagd skurk, ledtrådar gömda i renässansens praktverk och en hemlighet vaktad av ett slutet brödraskap, den här gången frimurarna.

Dan Brown är ingen språkkonstnär. På vägen mot gåtans upplösning fryser blod till is, läppar darrar och de långa faktasjoken pressas in i texten på ett sätt som tvingar huvudpersonerna att tala i Wikipedia-texter.
   Och hur många universitetspoäng i västerländsk esoterism han än har - när det kommer till EQ har Dan Brown inte ens gått ut högstadiet.

Däremot älskar han sin research och han älskar att föreläsa. Och vem orkar bry sig om futtiga språkliga invändningar när faktakavalkaden är så oavbrutet underhållande.
   Men Den förlorade symbolen är inte bara en ny uppvisning i konsten att popularisera, Dan Browns styrka som spänningsförfattare är förmågan att hålla balansen.
   Han lånar från vilda konspirationsteorier men ger Robert Langdon rollen av ställföreträdande skeptiker och får på så vis läsaren att om inte tro på intrigen, så i alla fall vilja tro.

Sen är det inte alltid så lätt att knyta ihop säcken när anspråken är väldiga. Och Dan Browns cirklande runt de eviga frågorna om tro och vetande blir också en påminnelse om hur svårt det är att tänka bortom grundvalarna som vår syn på skapelse och existens vilar på. Men för min del får han gärna fortsätta försöka ett bra tag till.

Clara Törnvall, SR Kultur
clara.tornvall@sr.se

För att skynda på utgivningen av Den förlorade symbolen fick sammanlagt sju översättare dela på uppdraget att översätta den över 600 sidor tjocka boken: 
Ola Klingberg, Gösta Svenn, Helena Sjöstrand Svenn, Leo Andersson, Tove Janson Borglund, Peter Samuelsson och Lennart Olofsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".