Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
serier

Försoning med tecknade pappor

Publicerat torsdag 22 oktober 2009 kl 08.54

Två nygamla amerikanska seriemästerverk: Maus av Art Spiegelman och Fun Home av Alison Bechdel anländer ungefär samtidigt till Sverige. Första delen av förintelseskildringen Maus kom på svenska redan 1987, andra delen 1992, men nu finns de två delarna om förintelsen samlade i en och samma pärm.
   Alison Bechdels Fun Home, hyllad i amerikansk press, heter på svenska Husfrid.

Det handlar om pappa.

I fallet Maus: om Art Spiegelmans försök att älska och förstå sin far som är arrogant, snål och krävande, men som överlevt Auschwitz och med sin blotta existens ger sin son dåligt samvete.

I Husfrid: om den till synes perfekte kärnfamiljspappan, bildad och stilig, men med en fäbless för unga tjusiga män. Och hur det påverkar resten av familjen, och framförallt dottern Alisons förhållande till litteraturen och sexualiteten.
   Och de här tecknade papporna försöker man försonas med. Det är inte lätt, för dom är jobbiga, bittra och har divalater.

Alison kompenserar sin fars fjollighet med att själv vara så mycket pojkflicka som hon bara orkar, och Art balanserar mellan dåligt samvete, irritation och nyfikenhet på sin egen familjs tragedi.
   Det kan verka okänsligt att jämföra en överlevare från Auschwitz, som Art Spiegelmans pappa, med Alison Bechdels far, vars fängelsemurar mest verkar byggda av tristessen som begravningsentreprenör i en håla i mellanvästern.

Men de båda serieskaparna är lika allvarligt envisa i att närma sig sina fäder, män som ärrats av fångenskap på olika sätt.
   Alisons far är litteraturnörd och inredningsfantast. Han ser sina barn som antingen arbetskraft eller prydnader. Och intresserar sig för dem, bara en smula, när de blir stora nog att diskutera "den stora amerikanska romanen".
   Arts far, Vladek, var i sin ungdom en stilig handelsresande i tyger, men så kom kriget och han slutar sina dagar bitter på det nya landet och den gamla kroppen som kräver tjogtal med piller varje dag.

I Maus är judar tecknade som möss, tyskar som katter, och polacker som grisar. Den tydliga gränsdragningen mellan nationaliteter och folkgrupper är lite besvärande men också träffande.
   Art Spiegelman gör sina möss, grisar och katter till individer, trots enkla svartvita djuransikten. Och Vladek berättar, ömsom nostalgiskt, ömsom svalt, om hur han lyckades överleva förintelsen.

Alison Bechdels Husfrid är tecknad med en slags gullig realism, nästan Ilon Wiklandskt. Det stora huset är en besjälad fond. Pappa sitter i ett rum och putsar silver eller läser Camus, mamma sitter och skriver en avhandling eller spelar piano i ett annat, och så alla barnen som dras med tvångsbeteenden eller härjar omkring bland kistorna på begravningsbyrån.
   Här är det texten som driver framåt, insnärjd i litterära referenser. Som komplicerar historien för en slarvig läsare, men belönar en noggrann.

Art lär motvilligt känna sin pappa, och gör dessutom en folkbildande insats i att teckna ned sin fars historia till den serieklassiker som Maus har blivit.
   Alison, å andra sidan, hinner bara knappt försonas med sin far, men väl med sig själv. Och det skildrar hon på ett mästerligt vis.

Sofia Olsson, SR Kulturnytt
sofia.olsson@sr.se

Maus I och II av Art Spiegelman

Genre: Serie
Förlag: Brombergs
ISBN: 9789173372305
Översättning: Jan Wahlén och Joanna Bankier

Husfrid av Alison Bechdel

Genre: Serie
Förlag: Galago
ISBN: 9789170374487
Översättning: Caroline Åberg

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".