Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
litteratur

Plågsamt exakt om estniskt trauma

Publicerat torsdag 4 februari 2010 kl 08.54
Sofi Oksanen. Foto: Toni Härkönen.

I debuten Stalins kossor skildrade Sofi Oksanen tre generationer deformerade kvinnor - från de till Sibirien sända efter kriget, över mamman som lämnade Estland för en tillvaro som finsk hemmafru till den tredje generationen, Anna i finskt nuplan, som svälter sig själv. 
   Oksanens tredje roman Utrensning har redan vunnit både Runebergs och Finlandiapriset. Nu kommer den på svenska i översättning av Janina Orlov.

Det är bara att komma kom allihop maffians drängpojkar soldater röda och vita ryssar tyskar eller ester kom vem som helst hon skulle nog klara sig hon hade alltid klarat sig. 

Det finns ett allvar, ett ärende och ett språk som tuggar sig rakt in i benet i Sofi Oksanens roman Utrensning. Platsen är den estniska avfolkade landsbygden, tiden är tidigt nittiotal. Sovjetunionen har fallit och gamla Aliide konserverar inför vintern som hon alltid gjort när hon bakom spyflugorna genom fönstret får syn på ett bylte på gårdsplanen. Det är så det börjar och genom historien om de två systrarna Aliide och Ingel och deras gemensamma kärlek till motståndsmannen Hans lyckas Oksanen gestalta det estniska traumat: andra världskriget, tyskarna, ryssarna, deportationerna till Sibirien, ett samhälle där alla till slut undviker ögonkontakt.

Aliide har i femtio år burit sina svek, sitt brott inom sig, och hon blir ändå till slut begriplig i sina anpassliga livsval, hon gjorde vad som helst för att slippa vara rädd mer, men skammen slipper hon inte undan. Av kärlek till sin systers man blev hon förövare, men nu är hon bara en äldre kvinna, som ungdomarna skriker ryss efter, snart kommer de tillbaka för att bränna ner hennes hus.     

Estland 1992 är en plats där man inte kan lita på någon, fällor, fallgropar överallt, där när som helst en stor svart Volga kan köra upp på gårdsplanen, där män i kromläderstövlar brukar våld. Man kan vara säker på att de kommer, de har alltid kommit, för att våldta, trycka ner ens huvud under vattnet, för att föra bort. Den här gången är de på jakt efter den unga kvinnan Zara, som har rymt från sina ryska hallickar. Men vad vill hon Aliide?

I olika tidsplan rullas en historia långsamt ut som blir allt mer plågsam, bitvis nästan oläsbar, där lager av förhoppningar, brutna löften och lögner framträder för att åter sjunka undan. Det gäller att dölja och förtiga, blåmärken, att se bort, att se till att de som sitter inne med sanningen inta kan komma tillbaka för att berätta, men skammen har kommit för att stanna, överlever den människorna? "Flugan segrar alltid" heter det första kapitlet. Hon är exakt i sina detaljer, hur kan Oksanen veta så mycket, hur rädslan känns i kroppen, hur man bryter ner en människa, gamla huskurer och recept från förkrigstiden? 

Det här är det mest plågsamma jag läst på länge, jag måste bläddra fram till slutet, jag står inte ut, jag måste veta hur hämnden utfaller, vad utrensningen innebär.

Katarina Wikars, SR Kulturnytt
katarina.wikars@sr.se

Utrensning av Sofi Oksanen

Översättare: Janina Orlov

Genre: Skönlitteratur

Förlag: Albert Bonniers Förlag

ISBN: 9789100123956

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".